– Vi befinner oss fortfarande i en ekonomisk vinter, konstaterade finansminister Elisabeth Svantesson (M) på en presskonferens på torsdagen.
De höga räntorna fortsätter att dämpa tillväxten i ekonomin. Även om inflationen nu ger vika i både Sverige och i omvärlden har hushållens köpkraft minskat och efterfrågan i svensk ekonomi är svag. Hushållens konsumtion väntas enligt prognosen vara låg även i början av 2024 men i takt med att inflationen går ned och inkomsterna stiger återhämtar sig konsumtionen gradvis.
– Det är positivt att inflationen, och särskilt kärninflationen, nu har börjat ge vika. Det stärker bilden av att regeringens inflationsbekämpning har effekt. Nu måste vi hålla ut tills vi verkligen ser att vi är tillbaka på inflationsmålet. Regeringens budget är utformat för det här ekonomiska läget, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
Bostadsbyggandet, som fallit kraftigt i år, bedöms vara fortsatt lågt även nästa år vilket bidrar negativt till BNP-tillväxten. Däremot väntas exporten hålla uppe tillväxten 2024. Sammantaget bedömer Finansdepartementet att svensk BNP minskar med 0,5 procent i år och ökar med 0,6 procent 2024. Utvecklingen i svensk ekonomi följer i stora drag den bild som tecknades i samband med budgetpropositionen i september.
Läget på den svenska arbetsmarknaden har försämrats under hösten. Sysselsättningen har minskat och arbetslösheten ökat. Indikatorer visar på en fortsatt svag utveckling framöver och arbetslösheten bedöms fortsätta att öka under 2024. I takt med att konjunkturen återhämtas under 2025 väntas dock utvecklingen på arbetsmarknaden vända och sysselsättningen börjar återhämta sig.
Prognosen är präglad av osäkerhet och det finns flera faktorer som kan påverka utvecklingen. Det handlar bland annat om marknadsräntornas utveckling, läget på bostads- och fastighetsmarknaden samt den ekonomiska utvecklingen i andra länder.
Det ekonomiska läget tynger de offentliga finanserna såväl i år som 2024, enligt prognosen. Konjunkturförsvagningen tillsammans med eftersläpande effekter av den höga inflationen medför lägre skatteinkomster samtidigt som kommuner och framför allt regioner ställs inför ett ökat kostnadstryck. Först när ekonomin väntas återhämta sig 2025 bedöms även de offentliga finanserna förstärkas.
