Enligt SCB:s kvartalsstatistik föddes 81.550 levande barn i Sverige mellan januari och september i år .
– Inte sedan 2005 har det fötts färre barn i Sverige under årets nio första månader. Det året föddes det drygt 78 000 barn under januari till september. Det kan samtidigt vara värt att nämna att totalbefolkningen vuxit med nästan 1,5 miljoner invånare sedan dess, säger Rasmus Andersson, befolkningsstatistiker på SCB.
Läs också: Larmet: Barnafödandet minskar drastiskt efter vaccinationen
Jämfört med motsvarande period förra året har antalet nyfödda minskat med 7,7 procent i år.
– Barnafödandet har i år minskat i 207 av landets 290 kommuner jämfört med januari–september 2021, säger Rasmus Andersson i ett pressmeddelande och fortsätter:
– I 30 kommuner har det aldrig fötts så få barn under 2000-talet, vilket är så långt tillbaka vår kvartalsstatistik sträcker sig. Det rör sig bland annat om större kommuner som Lund, Luleå och Täby, och om mindre kommuner som Malå, Ydre och Övertorneå.
I ytterligare 42 kommuner är antalet nyfödda under årets nio första månader det lägsta på minst 15 år. Därpå är antalet det lägsta på 10–14 år i 24 kommuner till.
Rasmus Andersson nämner några exempel:
– I Linköping och Karlstad är antalet nyfödda det lägsta sedan 2004. I Stockholm är antalet det lägsta sedan 2005. I Södertälje, Örebro och Norrköping sedan 2006. I Jönköping och Göteborg sedan 2007 och i Malmö sedan 2008.
"Minskad fruktsamhet"
En trend i landet som helhet är att kvinnor föder allt färre barn. Den summerade fruktsamheten minskar.
Summerad fruktsamhet är ett demografiskt mått som visar hur många barn en kvinna i genomsnitt väntas föda under sin livstid. Eftersom det utgår från hur många barn som faktiskt föds så kan det ändras från år till år – och ger därför en bra bild av befolkningsutvecklingen.
– I början av 2000-talet steg den summerade fruktsamheten i Sverige. Från 1,5 barn per kvinna år 2000 till 2,0 år 2010. Därefter har det sjunkit och i fjol var det 1,7 barn per kvinna, säger Vitor Miranda, demograf på SCB.
Fruktsamheten i Sverige har historiskt varierat över tid. Den påverkas bland annat av ekonomiska konjunkturer, utbildningsnivåer, deltagande i arbetsliv och olika samhällsfaktorer som till exempel förändringar i familjepolitiken.
– Men de senaste åren har det varit högkonjunktur i Sverige, och det har inte fattats några politiska beslut som borde ha drivit ned barnafödandet. Trots det har barnafödandet fortsatt minska. Forskningen har inget bra svar på varför, men historiskt sett bör nedgången följas av en uppgång. När den kommer är däremot svårt att förutspå, säger Vitor Miranda.
