I den svenska ekonomin är den offentliga skuldsättningen mycket låg medan den privata, framförallt hushållens bolån, är hög jämfört med i andra länder. Internationella organisationer som IMF och OECD har under senare år varnat för riskerna med hushållens höga skulder, där den övervägande delen utgörs av bolåneskulder.
De svenska hushållens skuldkvot, låneskuldernas andel av hushållens disponibla inkomst, ligger en bra bit över EU-snittet. De norska hushållen ligger dock en bit över de svenska och fortsätter att öka, medan kvoten har sjunkit i Danmark och Nederländerna men fortsatt att öka i Sverige.
Efter en tillfällig stagnering 2011–2012 har det varit en stadig uppgång de senaste fyra åren och de svenska hushållens skuldkvot översteg 180 procent vid utgången av 2016, enligt SCB.
Bolån utgör närmare 80 procent av hushållens totala låneskulder. Bolånestocken, alltså hela lånemassan med bostad som säkerhet, fortsätter att öka i stadig takt och kommer att passera 3 biljoner kronor senare under året.
Bolåneräntorna fortsätter att vara mycket låga. Den rörliga räntan på nya bolåneavtal har i det närmaste legat oförändrad de senaste två åren kring 1,6 procent.
De låga räntorna är främst en effekt av den oerhört generösa lånepolitiken där Riksbankens reporänta varit negativ sedan februari 2015.
I USA har däremot Federal Reserve höjt styrräntan vid ett par tillfällen där den senaste höjningen kom i mitten av mars. Såväl Riksbanken som ECB avvaktar ännu, men en successiv åtstramning av penningpolitiken rycker allt närmare. Enligt den aktuella räntebanan, som är Riksbankens prognos över kommande ränteutveckling, kommer en första höjning av reporäntan först i mitten av 2018. Det är ett mycket generöst besked riktat mot svenska bostadsägare.
Majoriteten av bolånetagarna har idag rörlig ränta. En effekt av att hushållen till övervägande del har rörliga lån är att de påverkas snabbare vid framtida ränteuppgångar. Enskilda hushåll kan då få problem att betala sina räntekostnader samtidigt som det kan påverka konsumtionen negativt och därigenom fördjupa en kommande lågkonjunktur.
