Hur integrerade är svenska utlandsskolor?

Av Widar Nord den 2 maj 2012 kl 12.47

Föga oväntat blev det stort ståhej och snabbt nej från det svenska etablissemanget när Irak meddelade att man ville starta arabiska utlandsskolor i Sverige.

- Jag är aningen skeptisk till planerna om man uttrycker sig milt, sa invandrarpolitikern Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas talesperson i utbildningsfrågor.

- Om Sverige ska fungera som ett bra samhälle med sammanhållning krävs att vi har något att enas kring, exempelvis språket eller skolan. Därför är jag mycket tveksam till de här planerna, fortsatte han.

Även Moderaterna var negativa till förslaget.

- Generellt är det viktigt att alla barn i Sverige får en likvärdig utbildning och målet är naturligtvis att de ska integreras i samhället. Det är inte självklart att det målet nås om vi tillåter en lite irakisk ö i Sverige, sa Jan Ericson (M), ledamot i utbildningsutskottet, till Riksdag & Departement.

Ibrahim Baylan har den sista tiden bekymrat sig över att svensk arbetarklass som är bosatt i invandrarområden ofta låter sina barn gå i en mer svensk skola, som påminner om de skolor där politikerna och journalisternas egna barn går. I en debattartikel i DN föreslog han därför nyligen en lagändring som ska tvinga fram en "etniskt heterogen" elevsammansättning i förortsskolorna.

Som jämförelse kan det vara intressant att studera fenomenet svenska utlandsskolor. Alltså de etniskt svenska skolor som maktetablissemanget själva har inrättat i utlandet för att deras barn ska slippa "integreras" när föräldrarna jobbar utomlands. Skolorna finansieras som allt annat med skattemedel från Sverige.

"Syftet är att erbjuda en undervisning som motsvarar den i Sverige utifrån den svenska skolans styrdokument. De svenska utlandsskolorna drivs av enskilda huvudmän i respektive land", står det på skolverket.se.

Alltså exakt samma sak som Irak nu önskar införa här hemma.

Vidare kan det vara intressant att jämföra kunskapsresultaten i maktelitens egna utlandsskolor med de mångkulturella grund- och gymnasieskolor samma maktelit påtvingat sin befolkning hemma i Sverige. På de etniskt svenska utlandsskolorna når eleverna i snitt ett meritvärde på 267,2 poäng - mot 209,6 i mångkulturella Sverige.

Varför är det så? Nedanstående bilder från svenska utlandsskolor torde säga mer än tusen ord.


Ledarbloggens twitterfavoriter

Ledarbloggen twittrar

Välkommen

Här bloggar Sveriges rakaste höger om aktuella frågor ur ett frihetligt konservativt perspektiv. Ledarna är signerade, antingen med namn eller pseudonym, medan tidningens officiella linje framgår av våra huvudledare. Bloggens op-eds ska ge utrymme för externa perspektiv och ibland läsvärd kritik.