25 år sedan Berlinmuren föll
Församlade människor försöker slå sönder Berlinmuren med hammare och andra verktyg natten till den 10 november.

25 år sedan murens fall

Publicerad 9 november 2014 kl 10.52

Utrikes. Det är idag på dagen 25 år sedan Berlinmuren föll, något som under helgen högtidlighålls i den tyska huvudstaden.

Dela artikeln

Sagt om Berlinmuren

  • "Några månader senare föll Berlinmuren. Euforin som jag upplevt i Budapest förvandlades hemma till sorg när hela min världsbild rasade samman."
    Aftonbladetprofilen Åsa Linderborg i en krönika 2009.
  • – Ja, ja, (jag var ledsen när Berlinmuren föll) och det tror jag inte du tycker är så konstigt.
    Tidigare V-ledaren Lars Ohly i intervju med Janne Josefsson 2004.
  • "Tear down this wall"
    USA:s president Ronald Reagan i ett tal 1987.

En av dem som deltar i firandena är förbundskansler Angela Merkel, vars föräldrar båda kommer från Berlin respektive Danzig i de forna östra delarna av Tyskland. Bland annat har ett ljusspel av runda lampor satts upp som markerar var muren en gång i tiden delade staden i två delar.

Muren var under drygt 28 års tid en konkret symbol för den så kallade järnridån, uppdelningen av den industrialiserade delen av världen mellan ett västligt och ett östligt block – den första och andra världen – där västvärlden var kapitalistiskt och marknadsekonomiskt medan östblocket istället var kommunistiskt med en centralt organiserad planekonomi.

Muren stod även symbol för förtryck av miljoner människor som förbjöds lämna Östtyskland, och de övriga öststaterna, för att resa till väst. Den förhindrade dessutom tusentals människor från att träffa nära och kära som bodde på den andra sidan av den.

Berlinmuren var under kalla krigets dagar skådesplats för flera berömda politiska manifestationer och tal. Det var bland annat vid muren som den amerikanske presidenten John F Kennedy 1963 uttalade de berömda orden "Ich bin ein Berliner" och Ronald Reagan 1987 yttrade orden "Tear down this wall", nästan på dagen 24 år efter Kennedys tal.

Berlinmuren byggdes av Östtyskland för att, enligt dem själva, skydda folket från "fascistiska element" i Västtyskland och av de östtyska myndigheterna hette muren formellt den "antifascistiska skyddsmuren" (Antifaschistischer Schutzwall). I verkligheten handlade det dock om att förhindra att människor flydde det kommunistiska och "antifascistiska" förtrycket i landet för att istället ta sig till Västberlin och Västtyskland.

Muren började rivas ned natten mellan den 9 och 10 november 1989 efter en presskonferens med den östtyske Berlinpolitikern Günter Schabowski. Schabowski hade kort innan presskonferensen fått en papperslapp med kortfattade instruktioner om att lättnader skulle införas för boende i Östberlin som önskade besöka Västberlin. Schabowski missuppfattade dock informationen och förstod inte att det var något östberlinarna skulle behöva ansöka hos myndigheterna om att få göra.

Tusentals människor strömmade samma kväll ut på gatorna i Berlin, på båda sidorna av muren, och krävde att bli förbisläppta vid gränsövergångarna eftersom Schabowski sagt i TV att man skulle få göra det. En halvtimme före midnatt gav gränsvakterna upp, ingen befälhavare ville ge order om att använda våld mot tiotusentals berlinbor och lät därför de som ville få passera fritt förbi övergångarna.

Redan samma natt tog människor med sig hackor, hammare och andra verktyg och gav sig fysiskt på muren. Nästföljande dag gapade stora hål i muren, Berlinmurens era var över och de följande åren upplöstes de kommunistiska diktaturerna en efter en.


Nyheter från förstasidan

Ekonominyheter


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.