Det var år 2009 som Anders Fogh Rasmussen gick med på att vidta rättsliga åtgärder mot Roj TV, en kurdisk separatistisk tv-kanal som sände från Köpenhamn. Som motprestation hade den turkiska regeringen gått med på att ställa sig bakom den danske statsministerns kandidatur till posten som generalsekreterare för Nato.
– Det fanns en del mellanhavanden av politisk karaktär mellan Danmark och Turkiet. Och USA ingrep eftersom de såg fram emot att den danske statsministern skulle bli ny generalsekreterare, de hade förtroende för honom helt enkelt, säger Roj TV:s advokat Björn Elmquist till den engelskspråkiga public service-kanalen RT.
– Det förekom stora påtryckningar från USA som krävde att danskarna skulle tänka på ett kreativt sätt när de gällde hur man kunde åtala Roj TV och bevisa att de ägnade sig åt att främja terrorism. Och till slut så blev det ett åtal. Bara några timmar efter att beslutet om åtal hade meddelats fanns det en överenskommelse mellan den turkiska regeringen och de övriga Nato-länderna om att den tidigare danske statsministern skulle bli ny generalsekreterare, säger Elmquist vidare.
Roj TV påbörjade sina sändningar 2004. Under 2010 anklagade danska myndigheter dem för att främja terroristverksamhet. Kanalen stängdes officiellt i februari 2014.
Turkiet har hävdat att Roj TV var ett språkrör för Kurdistans arbetarparti (PKK), som kämpar för ett självständigt Kurdistan som ska täcka stora delar av Mellanöstern. PKK anses vara en terroristorganisation i Turkiet och västvärlden.
Innan uppgörelsen om posten som generalsekreterare för Nato hade Turkiet utan framgång klagat hos den danska Styrelsen för Radio och TV. Men myndigheten hade inte funnit skäl att återkalla sändningstillståndet för den kurdiska tv-kanalen.
– Vi har en särskild oberoende kommitté som tar hand om tv-frågor i Danmark, som utfärdar tillstånden. Och den turkiska regeringen hade vid tre olika tillfällen klagat till kommittén. Och varje gång kom kommittén fram till att rapporteringen om konflikten mellan PKK, de kurdiska gerillorna och de turkiska säkerhetsstyrkorna såg ut precis som den rapportering som man hittar i de stora danska tv-kanalerna, säger advokaten Björn Elmquist.
– Så vi trodde ju att även domstolarna skulle respektera yttrandefrihet, pressfrihet, informationsfrihet, men så blev det inte.
När RT:s journalister kontaktade Nato för att be försvarsalliansen kommentera läckorna om affären för att utse Rasmussen, hänvisade deras presskontor RT till företrädare för det danska rättssystemet. Public service-kanalen fick dock lära sig att domstolarna var "helt oberoende" i Danmark.
– Vi tänker inte kommentera påstådda läckta dokument. Men generellt kan jag säga att i verkliga demokratier, såsom i Danmark till exempel, är domstolarna helt oberoende. För alla andra frågor hänvisar jag er till de danska rättsliga myndigheterna, sade Natos presschef Ben Nimmo till RT i ett skriftligt uttalande.
Den kurdiske aktivisten Dilar Diriq säger att Turkiet har försökt få bort Roj TV ända sedan kanalen lanserades.
– De skickade in upprepade klagomål men hade inga framgångar innan Rasmussen blev Natos generalsekreterare år 2009. Och Turkiet har aldrig gjort någon hemlighet av att Roj TV:s nedläggning var ett villkor för att få dem att stödja Rasmussen. Plötsligt beslutade den danska regeringen att åtala Roj TV. Det kan verkligen inte komma som en överraskning eftersom det hade skett flera antikurdiska åtgärder från de övriga europeiska regeringarna i syfte att blidka Turkiet, säger hon till RT.
I ett Wikileaks-publicerat ambassadtelegram från 2009 skriver USA:s dåvarande biträdande chef vid den amerikanska ambassaden i Köpenhamn, Terence McCulley, att den danska regeringen har lovat att ge sig på Roj TV.
"Danmark har lovat att intensifiera insatserna mot Roj TV, som en del av de åtgärder som erbjuds Turkiet för att få dem att inte blockera utnämningen av tidigare statsminister Rasmussens utnämning till Natos generalsekreterare. Regeringen har gett ytterligare skjuts åt utredningen samtidigt som man har meddelat högre tjänstemän att agera försiktigt, för att undvika ren kohandel (dvs. där man offrar yttrandefriheten i utbyte mot en högre internationell befattning)", skriver McCulley i telegrammet till den amerikanska regeringen.
I samma telegram kan man läsa att "inga klara bevis finns för att knyta kanalen till PKK" men att de danska myndigheterna har uppmanats att "tänka kreativt för att hitta olika sätt att störa eller stänga stationens verksamhet".
