– Det står klart att det i det här fallet finns flera hinder mot utlämning. Det gäller att kravet på dubbel straffbarhet inte är uppfyllt avseende den ena brottsmisstanken, säger justitierådet Petter Asp som är en av domarna som deltog i beslutet, i ett pressmeddelande.
– Det är dessutom fråga om politiska brott. Och det finns också en risk för förföljelse grundad på den här personens politiska uppfattning. Utlämning kan alltså inte ske, säger han vidare.
Personen ansågs ha varit med i den så kallade Gülenrörelsen. De brott som utlämningsframställningen bygger på gäller dels att personen misstänks för delaktighet i kuppförsöket i Turkiet 2016, dels att han misstänks för att ha varit med i själva organisationen.
Högsta domstolen har nu yttrat sig till regeringen i ärendet.
När det gäller misstanken om att personen varit med i Gülenrörelsen anser Högsta domstolen att hinder mot utlämning föreligger redan på den grunden att de gärningar som han påstås ha begått inte är kriminaliserade i Sverige. Misstanken om delaktighet i kuppförsöket motsvarar däremot en misstanke om medhjälp till uppror, vilket är ett brott som finns i Sverige.
Domstolen anser vidare att det finns hinder mot utlämning eftersom det är fråga om så kallade politiska brott, dvs. brott som riktar sig mot staten och som är politiska till sin karaktär.
Med hänvisning till att personen tidigare beviljats flyktingstatus i Sverige på grund av risk för förföljelse med anledning av sin politiska uppfattning anser domstolen dessutom att hinder föreligger enligt 7 § i utlämningslagen.
Den paragrafen tar sikte på bland annat risk för förföljelse som bygger på personens politiska uppfattning.
Högsta domstolens yttrande innebär att regeringen – som slutligen har att besluta i frågan – inte har möjlighet att bevilja utlämningsframställningen.
