Vid Natos toppmöte i Wales i början av september undertecknade Sverige ett avtal om så kallat värdlandsstöd med Nato, vilket innebär att den svenska regeringen får möjlighet att snabbt tillåta Natotrupper på svensk mark.
Nyligen blev också Sverige medlem i Natos kontroversiella snabbinsatsstyrka, där bland annat avgående utrikesminister Carl Bildt har varit en drivande kraft. Avtalet bygger formellt sett på frivillighet mellan parterna och gäller bara om Nato bjuds in av Sverige som värdnation. Men när Nato väl är på plats, visar avtalet, lyder de utländska trupperna inte under svenskt befäl utan opererar på egen hand från svenskt territorium.
I avtalstexten regleras hur Sverige som värdnation ska kunna sätta upp och beskydda ett högkvarter för Nato. Vidare framgår hur svenskt territorium kan tas i anspråk för att genomföra militära handlingar av "såväl taktisk som strategisk natur" utan att det på förhand behöver godkännas av den svenska regeringen.
Som militära handlingar räknas "åtgärder för att bedriva strid, inklusive att gå till attack, genomföra trupprörelser, leveranser och manövrar som är nödvändiga för att uppnå målet med vilken militäroperation som helst" enligt avtalet.
Bra – för Nato
När Fria Tider frågar försvarsminister Karin Enström på vilket sätt avtalet gynnar Sverige hänvisar hon via sin pressekreterare till det breda stöd som ett närmande till Nato har i Sveriges riksdag. Enligt ett riksdagsbeslut är det "en utgångspunkt" för svensk säkerhetspolitik att Sverige ska kunna ge och ta emot militärt stöd.
"Försvarsberedningen har även betonat vikten av att regeringen skyndsamt genomför denna avtalsreglering", skriver pressekreteraren Henrik Hedberg i ett mejl till Fria Tider.
Men vissa säkerhetspolitiska experter gör en annan bedömning.
Fredsforskaren Jan Öberg är verksam vid tankesmedjan TFF och tidigare chef för Fredsforskningsinstitutet vid Lunds universitet. Efter att ha tagit del av avtalet om värdlandsstöd konstaterar han att det har klara fördelar – för Nato.
– Nato får större flexibilitet vid planering av krisberedskap eller krig – att kunna närvara i vårt långa land är inte alls dumt ur strategiskt perspektiv.
Att sätta upp ett högkvarter för utländska trupper är emellertid inte gynnsamt för Sverige, menar han.
– På inget sätt. I fall det blir krig kan man vara säker på att den sortens anläggningar kommer att bli bombmål för motparten.
"Sverige planerar för krig"
Svenskt värdlandsstöd till Nato är inte begränsat till krig eller krigsfara. Istället kan utländska trupper sättas in under fredstid, vid "kriser, nödsituationer och konflikter" enligt avtalstexten.
Avtalet innehåller inte heller några begränsningar mot införsel av kärnvapen – en vapentyp som både Ryssland och Nato förfogar över. Men Karin Enström påpekar att det är fortsatt olagligt att föra in kärnvapen i Sverige "utan tillstånd" från regeringen.
"Avtalet om värdlandsstöd som undertecknats av Sverige och Nato förändrar inte detta", skriver pressekreteraren Henrik Hedberg.
Inte heller Jan Öberg tror att avtalet kommer att användas för att genomföra kärnvapeninsatser från svensk mark. Men det råder ingen tvekan om att Sverige sedan Göran Perssons tid har bedrivit en "stegvis smyganslutning" till Nato, enligt honom.
– Avtalet är ännu ett exempel på hur dagens Sverige planerar för krig och Nato-medlemsskap men inte gör ett dugg för att planera freden, stärka FN eller arbeta för nedrustning. Mycket mycket trist i historiskt perspektiv, avslutar Jan Öberg.