EU-ländernas personuppgiftslagar är tillämpliga på Googles sökindex och Google är ansvariga för den personuppgiftsbehandling som sker i deras sökmotor, visade en dom från EU-domstolen i mitten av maj. Sedan dess har Google i all hast lanserat ett webbformulär där den som önskar att länkar ska raderas kan fylla i en begäran om att få informationen borttagen.
Nu har EU-kommissionen släppt ett faktablad om ny EU-lagstiftning som sätter ytterligare press på den populära sökmotorn.
Bland annat ska Google tvingas ta bort information om icke-offentliga personer som inte vill ha personinformation om sig själva publicerade intill sina namn när man söker på dem på Google. Enligt förslaget ska en "rätt att bli bortglömd" på nätet tillfalla alla européer som inte är offentliga makthavare.
"Rätten att bli bortglömd skulle vara helt verkningslös om den inte gällde icke-europeiska företag eller sökmotorer. Den föreslagna personuppgiftslagen kommer – för första gången – att göra det fullständigt juridiskt klarlagt att det inte spelar någon roll var den fysiska servern är belägen. Företag utanför EU, som erbjuder tjänster till européer, måste följa europeiska regler", heter det bland annat i EU-kommissionens uttalande.
I Sverige har domen mot Google mötts med oro från liberaler, som menar att det kan bli svårare för dem att smäda invandringskritiker när EU:s nya regler trätt i kraft.
"Ska den som kandiderar till vd-posten i ett börsnoterat bolag kunna radera främlingsfientliga kommentarer hon eller han gjort i en lokaltidning eller en blogg?", undrar tankesmedjan Fores vd Mattias Goldmann i ett debattinlägg på SvD.se.
