Några dagar före julhelgen 2014 publicerade Aftonbladet en artikel med rubriken "Sverigedemokrater mer kriminella än invandrare", som nu åter fått spridning sedan justitieminister Morgan Johansson använt den som källa i en politisk debatt.
I artikeln jämför journalisten Gellert Tamas siffror från 2005 års Brå-rapport "Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet" med statistik över brottsligheten bland SD:s riksdagsledamöter som han själv har sammanställt.
"För er som undrar över SD-riksdagsgruppens överrepresentation i kriminalstatistiken, se Gellert Tamas genomgång", skriver Morgan Johansson på Twitter.
Utspelet kommer i kölvattnen av den kritik regeringen fått för att den sagt nej till ett SD-krav om att föra statistik över invandrares brottslighet.
Denna krönika ska inte tolkas som ett försvar av SD:s placering av dömda våldsbrottslingar och andra kriminella i Sveriges riksdag. Brottslingar har givetvis inget i en lagstiftande församling att göra och Fria Tiders ledarblogg har berört ämnet långt innan Gellert Tamas artikel publicerades. Men Aftonbladet-artikeln förtjänar ändå en granskning i sakfrågan.
Efter senaste riksdagsvalet tog fem brottsdömda SD-politiker plats i riksdagen. Det handlar dels om Carina Herrstedt och Markus Wiechel som båda dömts för förtal, tre respektive en gång mellan åren 2008 och 2010. De övriga tre är dock betydligt tyngre kriminellt belastade.
Linus Bylund dömdes 2002 till villkorlig dom och skadestånd för våld mot tjänsteman sedan han i juli 1997 "fattat ett smärtsamt grepp" om tummen på en polisman efter att ha gett sig på två poliser (Expressen).
Roger Hedlund dömdes 2001 för två fall av misshandel han begått året innan (Expo). Han är tidigare även dömd för häleri, stöld och olovlig körning.
Och slutligen kåkfararen Runar Filper som dömts för brott hela 16 gånger (SVT). Bland annat har han dömts för misshandel, stöld och narkotikabrott och har avtjänat flera fängelsestraff. Senast han dömdes för brott var 1994.
Sammanlagt var alltså fem av SD:s 49 riksdagsledamöter dömda för brott. Eller 10,2 procent om man vill roa sig med att räkna procent, vilket Tamas gör. Så långt har Aftonbladet räknat rätt. (Ytterligare en SD-ledamot, Martin Kinnunen, har hunnit dömas för brott sedan 2014. Han ingår emellertid inte i underlaget för Aftonbladets artikel).
Därefter sneglar kvällstidningens journalist på Brås rapport och det är då det går snett. Det är nämligen helt olika ej jämförbara siffror i rapporten och den statistik han själv snickrat ihop om SD-politikernas brottslighet.
Brå har i sin rapport studerat hur stor andel av invandrarna i Sverige, uppdelat på olika kategorier, som misstänktes för brott mellan 1997 och 2001. Det handlar alltså om en studerad femårsperiod, inte invandrarnas totala brottslighet under hela deras livstid vilket det rör sig om för SD-politikerna.
Om kriteriet för att betraktas som laglydig är att man lyckats avhålla sig från brott under en studerad femårsperiod så kan man nå en del märkliga slutsatser. "Lasermannen" John Ausonius, massmördaren Mattias Flink, "Hagamannen" Niklas Lindgren, Stureplansmördaren Tommy Zethraeus och polismördaren Jackie Arklöv är i sådana fall alla att betrakta som laglydiga. Ingen av dem har dömts för brott de senaste fem åren. Om bara några månader kan dessutom terroristen Anders Behring Breivik fogas till den listan.
En av SD:s riksdagspolitiker har dömts för brott de senaste fem åren. Om vi istället ska använda Brås intervall 1997-2001 var det "bara" två av SD-politikerna som under den tidsperioden delgavs misstanke om brott som de senare fälldes för. Hur man än räknar innebär det att SD:s riksdagspolitiker är betydligt mer laglydiga än de invandrare som Aftonbladet försöker jämföra dem med.
Brås statistik är inte tänkt att användas för den typ av jämförelser som Aftonbladet försöker sig på. Det går inte att jämföra siffror över polisanmälda brott under en femårsperiod med SD-politikernas brott under hela deras livstid. Det är inte ens nästan samma procenttal som det handlar om.
Den som vill hitta något relevant att jämföra brottsligheten bland SD:s riksdagsledamöter med kan titta på den kartläggning som Sveriges Radio Ekot och Brå gjorde inför valet 2006. Enligt den var 19 procent av de politiker som kandiderade till riksdagen och kommunerna i det valet dömda för brott.
Om siffrorna är likvärdiga idag som för drygt tio år sedan skulle det i sådana fall innebära att SD:s riksdagspolitiker är mer laglydiga än företrädarna för de andra partierna om man räknar både riks- och lokal nivå.
Slutsatsen är att Aftonbladet och Morgan Johansson sprider falska påståenden i frågor som har med kriminalitet bland olika grupper att göra. Kanske inte så förvånande när det gäller Aftonbladet, men alarmerande när det handlar om det statsråd som leder Sveriges justitiedepartement.
Krönikan är rättad. Martin Kinnunen dömdes i december förra året för bokföringsbrott.
MATTIAS ALBINSSON
Frilansjournalist
