– Välling är i sig är inte dåligt, men däremot sättet den används på. Problemet är när vällingen inte ses som en måltid utan som något extra som ges utöver annan kost, säger Bernt Alm, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Forskarna bakom studien har tidigare kunnat visa att välling vid sex månaders ålder kan kopplas till högt BMI (kroppsmasseindex) när barnen uppnått ett års ålder respektive ett och ett halvt. Det som nu presenteras är en studie på samma grupp barn, flera år senare.
I uppföljningsstudien ingår 1.870 barn. Uppgifterna om dem är hämtade ur en hälso- och tillväxtstudie på barn i Halland. Deras längd och vikt har registrerats av barnhälsovården. Informationen om vad de ätit och druckit kommer från föräldrarna.
Bland femåringarna hade 11,6 procent övervikt och 2,3 procent fetma. Risken för övervikt eller fetma visade sig vara i det närmaste fördubblad (faktor 1,94) om barnen druckit välling vid tolv månaders ålder. Denna riskökning var oberoende av andra faktorer.
Exempel på andra förhållanden som ökade sannolikheten för övervikt var om föräldrarna hade låg utbildningsnivå, om de rökte och om det fanns en historik av fetma i familjen. Ärftligheten var den enskilt starkaste faktorn.
I Sverige är det vanligt att barn från sex månaders ålder dricker välling, en till fem gånger per dag. I den aktuella studien var det 85 procent av barnen som vid tolv månaders ålder hade fått välling varje dag.
Vällingen utgörs av mjölk och mjöl, och ligger näringsmässigt nära gröt. Välling är normalt berikad med vitaminer och mineraler. Liknande produkter finns på andra håll i världen, men är inte lika vanliga.
– Välling är näringsriktigt och bra och har använts under hundratals år i Sverige. Att sluta med välling är ingen universallösning, men om barnet till exempel har andra risker för övervikt, såsom ärftlighet, kanske man ska fundera på att inte använda välling, säger Bernt Alm.
