Det var i "Sverige idag" den 19 januari som SVT hade ett inslag om hur bra det gått för den så kallade ensamkommande flyktingbarnen från Afghanistan.
I påannonseringen sade nyhetsuppläsaren:
– Nu ska det handla om hur det har gått för några av de tusentals ensamkommande barn som kommit till Sverige. Ungefär 35.000 sökte asyl här 2015 som var ett rekordår och de flesta av dem från Afghanistan. Och så här många, ungefär sju av tio, 70 procent, har enligt en rapport från SCB nu kommit i jobb och försörjer sig själva.
Därefter intervjuade bland annat nyhetsuppläsaren en reporter om Statistiska Centralbyråns (SCB) rapport och den så kallade gymnasielagen som gjorde det möjligt för ensamkommande flyktingar att stanna i Sverige om de gick klart gymnasiet och fick ett jobb inom sex månader efter examen.
Inslaget anmäldes av en person som framhöll att det som SCB:s rapport kom fram till var att 70 procent av de 35.000 ensamkommande som sökte asyl i Sverige år 2015 uppgavs ha fått en sysselsättning, vilket var kravet för att de skulle få stanna enligt gymnasielagen. Rapporten gällde de 20.000 ensamkommande som år 2022 var folkbokförda i Sverige. Utgår man från de 35.000 som kom år 2015 blir resultatet 40 procent och inte 70 procent, konstaterade anmälaren.
Nu slår Granskningsnämnden fast att inslaget stred mot kravet på saklighet.
"Granskningsnämnden anser att det i påannonseringen framstod som att sysselsättningsgraden var 70 procent för hela den grupp asylsökande ensamkommande barn om 35.000 som kom till Sverige år 2015. Eftersom SCB undersökte den grupp på cirka 20.000 ensamkommande som var folkbokförda i Sverige år 2022 blev framställningen missvisande", står det i beslutet.
"Framstod närmast som en politisk ståndpunkt"
Nämnden fäller samtidigt SVT för två andra inslag. Den 15 december 2023 sände "Lokala nyheter Västmanland" ett inslag om kommunala skattesatser där det sades att skattesatserna var rekordhöga på grund av att den nuvarande regeringen inte släpper till mer pengar till kommuner och regioner. Granskningsnämnden anser att det förenklade påståendet i inslaget var så ofullständig att det "närmast framstod som en politisk ståndpunkt". Nämnden fäller därför inslaget i fråga om opartiskhet och saklighet.
Den tredje fällningen handlade bland annat om Indiens satsning på elfordon och sändes i Rapport den 20 januari 2024. I inslaget förekom en felaktig uppgift om att 40 procent av elektriciteten i Indien kommer från förnybara källor. Senare sändes ett förtydligande som enligt nämnden inte tillräckligt klargjorde att informationen i det ursprungliga inslaget var felaktig. Nämnden uttalade vidare att ett förtydligande inte är en rättelse. Inslaget strider därmed mot kravet på saklighet.
