Fragment av asteroider landar regelbundet på jorden som meteoriter. Om man tittar närmare på ett sådant fynd ser man att det består av millimetersmå runda stenar, så kallade kondruler.
Dessa små partiklar anses vara solsystemets ursprungliga byggstenar. Men forskarvärlden har hittills inte lyckats förklara hur kondrulerna bildade asteroider. En ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, visar nu att asteroiderna skapades genom att de fångade in kondruler med hjälp av gravitationskraft.
– Kondrulerna har exakt rätt storlek för att bromsas av gasen som kretsade kring den unga solen och kunde då fångas in av asteroidernas gravitation, säger Anders Johansen, astronomiforskare vid Lunds universitet, som har deltagit i studien.
Tillsammans med kollegor från USA, Danmark och Tyskland har Anders Johansen utvecklat en datormodell för hur det hela kan ha gått till. De antog att asteroiderna bildades i ett slags kosmisk ocean av kondruler och att asteroiderna ursprungligt var mycket mindre än idag. Asteroiderna växte enligt datorsimuleringarna snabbt till stora asteroider på upp till 100 mil, samma storlek som man hittar i dagens asteroidbälte mellan Mars och Jupiter. De största asteroiderna fortsatte dessutom att växa till samma massa som planeten Mars, som har tio procent av jordens massa.
– Plötsligt insåg vi att denna snabba process kan säga något om jordens bildande också, förklarar Anders Johansen i ett pressmeddelande.
Inom forskarvärlden har man sedan tidigare ansett att jorden bildades genom att så kallade protoplaneter, med storlek som Mars, kolliderade med varandra under en period på 100 miljoner år. Men forskarna har hittills inte förstått hur protoplaneterna i sig bildades.
– Vår studie visar att protoplaneter kan ha bildats väldigt snabbt, som en vidareutveckling av asteroider, genom att de fångade in kondruler på samma sätt som asteroiderna gjorde, säger Anders Johansen.
Forskarnas teori stödjs av undersökningar av meteoriter från Mars. Dessa undersökningar har tidigare visat att Mars bildades inom loppet av enbart 1–3 miljoner år, vilket är inom samma tidsspann som forskarna fått fram i den aktuella datormodellen.
– Spår av denna process finns alltså kvar i asteroiderna som fortfarande bär på intakta kondruler. De jordlika planeterna har däremot smält och förändrats och visar därför inga direkta spår av sina ursprungliga byggstenar, säger Anders Johansen.
