Fria Tider rapporterade i somras om hur Malin Ekman lämnade SvD och i ett "avskedsbrev" berättade om hur hon upplevde att hon blev censurerad på om hon inte vinklade sina rapporter ur ett vänsterperspektiv.
"Rapporteringen om USA – i Sverige liksom andra länder i väst – införlivas i ett färdigt narrativ om Donald Trump som demokratins fiende. Journalister har kommit att ställa sig på en sida i tron om att denna är 'den rätta' och indirekt bekämpa den andra. Eftersom den 'andra sidan' betraktas som 'värre' slätas problem hos den egna över", skrev hon bland annat.
Malin Ekman har nu fått jobb som krönikör på Handelsbankens satsning Ekonomikanalen, där hon fortsätter att skriva om amerikansk politik. På tisdagen publicerade hon en artikel med en rubrik "Trumps revansch på hatarna i New York" – som stack rejält i ögonen på många svenska journalistkollegor.
På Aftonbladet kommer kulturjournalisten Kjell Häglund med en lång, rasande reaktion. "Malin Ekman köper allt Donald Trump säger", lyder rubriken.
"Malin Ekmans EFN-krönikor är förbluffande i sin sane-washing. Hennes referat av Trumps 'massmöte' i Madison Square Garden utelämnar helt galenskapen, rasismen, sexismen, lögnerna, hatet och de öppna hundvisslorna till Proud boys och om nazistmötet i samma arena 1939. Och krönikan dessförinnan ignorerar det mesta Trump själv sagt om sina kommande strafftullar och tar på sig att omtolka tariffpolitiken till något som låter normalpolitiskt", skriver Kjell Häglund.
Häglund hävdar vidare att "fler republikaner än någonsin lämnar Trump".
"Att Malin Ekman ändå tycker sig kunna stanna kvar i Maga-fållan, och ursäkta och normalisera den, beror på att så mycket av den dokumenterade kunskapen om Donald Trump är 'gömd'i gräv-longreads bakom betalvägg, eller allmänt marginaliserad på grund av populisthögerns outröttliga 'fake news'-kampanj mot 'mainstream-medier'", skriver han.
Kristdemokraternas tidigare partisekreterare Johan Ingerö skriver på X att Kjell Häglunds reaktion i Aftonbladet är "helt absurd"
"Inte så mycket för innehållet som för det enorma utrymme som läggs på att låta en journalist (med vanliga journaliståsikter) recensera en annan journalist (med ovanliga journaliståsikter). Sådan vrede för EN avvikande röst?" skriver han.
