Utredningen visar att det svenska betygssystemet är unikt i sin godtycklighet och nepotistiska utformning.
– Vi har i vår genomgång av en bredd av länder inte funnit något annat land än Sverige där enskilda lärare kan sätta betyg utan någon form av normering eller kalibrering och där dessa betyg sedan är de som avgör antagning och urval till nästa utbildningsnivå, säger Magnus Henrekson till tidningen Vi Lärare och konstaterar vidare:
– Marknadiseringen av det svenska skolsystemet gör dessutom att det är extra olämpligt att ha ett sådant system i ett land som Sverige. Systemet ger helt enkelt inte lärare förutsättningar att sätta nationellt likvärdiga betyg. Ändå har vi i drygt 30 år låtit det rulla på.
Han kallar dagens betygssystem för det mest demoraliserande som finns i Sverige.
– Det är godtyckligt, skadligt och korrumperande, säger han till tidningen.
I sin utredning väntas Henrekson föreslå att en tio-gradig betygsskala införs som kalibreras mot respektive skolas genomsnittsresultat på de nationella proven, vilket gör att ingen skola kan sätta för höga betyg.
Samtliga nationella prov i årskurs nio och i gymnasieskolan ska vidare vara digitala och rättas centralt, vilket gör det omöjligt att få bättre resultat på de nationella proven genom att exempelvis vara kvinna, vara ambitiös eller genom att smöra för den betygsättande läraren.
Om systemet hade införts redan idag så skulle betygsdiskrimineringen av pojkar minska, och det hade varit mindre skillnad på pojkars och flickors meritvärden trots att förslaget inte på något sätt förhindrar lärarna att sätta högre betyg på flickor än vad deras nationella provresultat medger.
Friskolors medelbetyg hade vidare varit lägre och rangordningen av olika skolor utifrån betyg hade varit annorlunda, enligt Vi Lärare.
