– Jag minns en svensk arrangör som sa: "Vad roligt att du representerar en ursvensk kultur." Jag är inte svensk, det känns lika främmande som att kalla mig bosnisk.
Så uttryckte sig den samiska artisten Sofia Jannok i en intervju förra året. Och visst har Sofia rätt när hon markerar att hon är same, inte svensk. Det är inte för inte som samer, tillsammans med flera andra etniska minoritetsgrupper, har fått status som nationell minoritet i Sverige – en status som formaliserades med ett riksdagsbeslut 1999.
Hade samerna varit svenskar, så hade de varit just svenskar och inte betraktats som en nationell minoritet. Och det hade heller inte funnits behov av en lag som syftar till att skydda denna minoritet.
Ändå har det de senaste dagarna stormat i svensk vänstermedia kring Sverigedemokraternas Björn Söder. Bakgrunden lär ha varit ett uttalande i en intervju med Dagens Nyheter där han mycket riktigt påpekade att samer och judar – en av de andra nationella minoriteterna i Sverige – inte är svenskar. Reaktionerna från ledande vänsterliberala riksdagspolitiker lät inte vänta på sig.
– Jag tycker att det här visar att han med den typen av uttalanden inte är lämplig för uppdraget, sade Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Tomas Eneroth, till TT och krävde Söders avgång som andre vice talman.
– Det som Björn Söder sagt är vedervärdigt och jag hoppas nu att den här bruna fasaden som syns påverkar deras valresultat negativt, dundrade Centerpartiledaren Annie Lööf i Expressen.
Detta trots att Björn Söder, rent konkret, inte gjort så mycket mer än refererat den regeringsproposition som Socialdemokraterna lade fram 1999 där de tydligt deklarerade att samerna, tornedalingarna och de andra minoriteterna "skiljer sig från den svenska majoritetsbefolkningen". Det var Socialdemokraterna som för fjorton år sedan satte skillnaderna på pränt – ett "vi och dom" om man så vill – mellan det svenska folket och de fem nationella minoriteter som bor i Sverige. Med rätta bör tilläggas.
Sverige är en nationalstat och det svenska folkets historiskt sett totalt dominerande roll i utformandet av det svenska samhället gör att inte alla känner till att det i landet även finns minoriteter som bott här i många generationer – vissa av dem i tusentals år. Folkgrupper som var för sig har en annan kultur, ett annat språk, en annan historia och som aldrig uppfattat sig själva som, eller gjort anspråk på att vara, svenskar.
I historiskt mångetniska länder är det ingen som lyfter på ögonbrynen om man påpekar att inte alla som bor i landet tillhör samma folkgrupp. Alla som bor i Israel är inte judar – där bor även araber och palestinier och alla som bor i Ryssland är inte ryssar – där bor exempelvis även en betydande andel tatarer och ukrainare. Ingen förvånas över detta och ingen skulle påstå att en israelisk politiker har en "brun fasad" om denne påpekade att en palestinier inte är en jude.
Men för en stor skara svenskar är begrepp som nationalstat, stat, nation, etnicitet och svenskhet röriga och svårbegripliga. Vad innebär det att vara svensk och är inte alla som bor i Sverige svenskar? frågar sig många. För mången socialist och liberal är det viktigt att sortera in så många som möjligt – även de som själva inte vill – under en allomfattande och liberal svenskhet.
Socialismen och liberalismen både trängs och frodas i okunskapens samhällsfåra. Där kan de tillsammans torgföra sina slagord och utnyttja människors bristande kunskaper i viktiga samhällsfrågor för att plocka billiga politiska poäng. Många tror exempelvis, felaktigt, att samerna är de "riktiga" svenskarna och denna missuppfattning, som lärs ut i bland annat den svenska grundskolan, utnyttjas nu i den politiska debatten.
I grund och botten handlar det om att partier som Socialdemokraterna och Centerpartiet har ett marxistiskt synsätt på tillvaron. Det kulturmarxistiska samhällsparadigmet vill utradera, eller åtminstone förbjuda påpekandet av, olikheter mellan människor. De vill beröva oss våra särarter.
I deras motsägelsefulla, mångkulturella idealsamhälle ska vi, trots våra olikheter, alla stöpas i en och samma form – oavsett det sker genom att vi tituleras med ett könlöst "hen" eller förvägras rätten att känna tillhörighet med andra i vår folkgrupp.
– Jag skulle aldrig säga att jag är svensk. Jag är från Sverige, visst, men samer är ett annat folk, sade Sofia Jannok i en annan intervju med Svenska institutet för fem år sedan.
Den rätten vill Tomas Eneroth och Annie Lööf ta ifrån henne.
FRIA TIDER
