Avtalet undertecknades vid tretiden på söndagmorgonen i Genève efter långdragna förhandlingar som pågått långt in på småtimmarna.
Idag har vår diplomati öppnat en ny väg mot en säkrare värld och en framtid där vi kan verifiera att Irans atomprogram är fredligt och inte kan leda till kärnvapen, sade USA:s president Barack Obama i ett uttalande igår.
Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif sade att han hoppas att avtalet ska leda till ökat förtroende i relationerna mellan USA och Iran. Han betonade samtidigt att syftet med Irans atomprogram alltid varit fredlig utveckling av kärnkraft och inte att skaffa kärnvapen.
Iran åtar sig enligt avtalet att inte anrika uran till högre halter än fem procent en anrikningsgrad som är tillräcklig för användning som kärnbränsle, men inte för att producera kärnvapen. Avtalet ålägger också Iran att inte bygga ytterligare anrikningsanläggningar och att sänka anrikningshalten i uran som tidigare anrikats till 20 procent.
För att uran ska kunna användas i kärnvapen krävs en anrikningshalt på omkring 90 procent. Uran anrikat till 20 procent används bland annat inom forskning och cancerbehandling.
I utbyte erhåller Iran lättnader i sanktionerna mot landet till ett värde av mellan 6 och 7 miljarder dollar, uppger New York Times.
Överenskommelsen kommer att gälla i sex månader. Under tiden kommer parterna att föra fortsatta diskussioner i syfte att nå fram till en mer omfattande uppgörelse som reglerar villkoren för Irans atomprogram på lång sikt.
Avtalet beskrivs enligt Reuters som ett paket av förtroendeskapande åtgärder som syftar till att minska spänningarna mellan USA och Iran.
Utöver USA och Iran har även Kina, Ryssland, Frankrike, Storbritannien och Tyskland ställt sig bakom avtalet.
Israel och flera sunnimuslimska arabländer, bland annat Saudiarabien, uppges emellertid vara missnöjda med uppgörelsen.
Idag har världen blivit en mycket farligare plats eftersom den farligaste regimen i världen har tagit ett viktigt steg mot att skaffa sig världens farligaste vapen, sade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.
Han underströk att Israel inte är bundet av uppgörelsen, som han beskrev som ett historiskt misstag.
Enligt New York Times kolumnist Thomas L. Friedman, som länge rapporterat från Mellanöstern åt tidningen, har Israel och flera gulfstater bedrivit ett intensivt lobbyarbete för att hindra uppgörelsen från att komma till stånd.
Jag har aldrig tidigare sett Israel och USA:s viktigaste arabiska allierade arbeta mer samstämmigt för att hindra ett viktigt utrikespolitiskt initiativ från en sittande amerikansk president, och jag har aldrig sett fler politiker både demokrater och republikaner så villiga att ta Israels parti mot sin egen president. Jag är säker på att det beror mindre på en noggrann utvärdering av fakta än på en allt starkare tendens hos många amerikanska politiker att göra vad som helst som Israellobbyn ber dem om i syfte att vinna judiska röster och kampanjbidrag, skrev Friedman i New York Times förra veckan.
Det arabiska motståndet mot uppgörelsen bedöms av många ha att göra med religiösa motsättningar mellan gulfstaterna, som är sunnitiska, och Iran, som är shiamuslimskt. En annan aspekt är att gulfstaternas helt dominerande försörjningskälla är oljeexport och att utbudet av olja på världsmarknaden kommer att öka om sanktionerna mot Iran avvecklas.
Kärnvapenlandet Israels oro över Iran handlar nästan helt om dess potentiella ekonomiska och geopolitiska tyngd och inte om dess hypotetiska atombomber, kommenterade M. J. Rosenberg, som tidigare arbetat för AIPAC, som är den ledande organisationen inom den amerikanska Israellobbyn.
