Var det riktiga kommentarer från riktiga användare?

Tvivel kring "rasismen" mot Jimmy Durmaz: "Anonyma, oklara avsändare", "botar"

Publicerad 25 juni 2018 kl 18.40

Inrikes. Nu höjs kritiska röster om mediedrevet kring hatkommentarerna mot landslagsspelaren Jimmy Durmaz. En del menar att det kan ha ingått i en påverkanskampanj, och vissa ifrågasätter kommentarernas ursprung.
"De hatiska budskapen från oklara avsändare med marginell räckvidd nådde snabbt enorma mängder av människor", skriver sociala medier-experten Brit Stakston i DN Kultur.

Dela artikeln

Det är bland annat på Facebook och Twitter som folk nu uttrycker misstro kring den hatstorm som ska ha riktats mot Jimmy Durmaz efter Sveriges förlust mot Tyskland i fotbolls-VM i lördags.

Durmaz medverkade till förlusten efter att ha fällt en tysk spelare tio sekunder innan matchen var slut. Genom den efterföljande frisparken lyckades Tyskland göra 2-1 och vinna matchen.

På Durmaz senaste Instagram-bild ska det då ha uppstått en våg av bland annat rasistiska kommentarer.

Twitter-kontot "FIFA World Cup" (@WorIdCupUpdates) skrev strax efter matchen att där publicerats "över 3.000 kommentarer inklusive hotfulla, rasistiska och även några dödshot".

Detta snappades direkt upp i media. Kontot är dock inget officiellt FIFA-konto, men har 96.000 följare och publicerar uppdateringar kring fotbolls-VM i Ryssland.

Men hur många av kommentarerna var egentligen "rasistiska"?

"Vi var flera stycken som sedan ägnade oss åt att försöka hitta de inlägg som det sas finnas. Det var inte lätt, mängder och åter mängder med inlägg som refererade till att det skulle finnas massor med hot och hat, men själva hatinläggen hade vi rätt svårt att hitta. Visst hittade vi några (illa nog) men att det var tusentals, det hittade vi inte belägg för", skriver en kvinna på Facebook som snabbt ska ha försökt granska inläggen.

"En välregisserad påverkansoperation för att skapa ytterligare polarisering?", spekulerar Katerina Janouch på sin blogg.

Bilden på Jimmy Durmaz Instagram-konto, där de hatiska kommentarerna ska ha gjorts, har just nu cirka 40.000 kommentarer - ett resultat av den "kärleksbombning" som medias rapportering skapat. Detta gör det svårt att hitta och granska äktheten i de hatiska kommentarerna.

Sajten bloggbevakning.se har dock publicerat en rad av dem, utan att anonymisera dem. Letar man upp på användarnamnen på Instagram framstår en del av användarna som åtminstone suspekta. Flera av kontona som ska ha riktat kommentarer mot Durmaz har helt försvunnit. Andra har få eller inga följare. Vissa är riktiga personer. Kontona är dessutom ofta "privata" och går därmed inte att kontrollera närmare. En användare som ska ha skrivit "Sätt inte din fot på svensk mark igen" har noll följare, noll inlägg och följer själv noll personer. En annan användare, som skrivit ett av de mest citerade inläggen där Durmaz bland annat kallas för "äckliga jävla gorilla" och "fucking ryggsäcksbombande horunge", hade tidigare under måndagen en enstaka följare. Men nu tycks även det kontot, som var låst som privat, ha försvunnit. Användaren "dagenssexigastex2", som skrev att "Dra till ditt hemland din jävla terrorist spräng dig själv å förstör där istället din jävla efterblivna landsförrädare #SD2018", är också borttagen.

Även i etablerade media framförs kritik kring den enorma publicitet och spridning som följde det så kallade hatet mot Durmaz.

Brit Stakston, mediestrateg och sociala medier-expert, är skeptisk till delar av kommentarerna och drevet kring dem. Hon skriver på DN Kultur att reaktionerna på drevet hjälper till att förstärka en "falsk berättelse".

Stakston ifrågasätter om det verkligen står klart vad som hände i kommentarsfältet hos Jimmy Durmaz. När drevet drog igång var det nämligen ingen som ställde sig kritisk till de påstådda kommentarerna, påpekar hon. Ingen brydde sig om att först granska hur många av inläggen som var hatiska eller om det till exempel var barn som hade skrivit dem. Det kontrollerades inte heller om kommentarerna kom från anonyma och nystartade konton eller botar, alltså automatiserade nätrobotar, eller om Twitter-kontot som först uppmärksammade hatkommentarerna tillhörde FIFA, vilket det alltså inte gör. I stället tog en "trollogik" över hos folk, menar hon, som helt enkelt utgick från att hatstormen var sann.

Hon menar vidare att både "rasister" och "antirasister" kan ha haft intresse av att utnyttja situationen för egna syften. Hon kallar det hela för ett "lockbete" som media och politiker sedan svalde.

Bland andra Centerledaren Annie Lööf skrev efter uppståndelsen kring Durmaz, att "Nu behöver vi ta tillbaka Sverige från rasisterna och hatarna. Hatarna förpestar samhället och skämmer ut Sverige." Stakston tycker det är anmärkningsvärt att en politiker använder några fåtal kommentarer i sociala medier för att utmåla Sverige som rasistland.

"Tweeten [den från "FIFA World Cup", vår anm] blev ett lockbete för rasister att göra än fler inlägg och antirasister att i affekt dela de inläggen vidare så de fick ett än större genomslag. Det hat som fanns växte snabbt i ett allt större mönster genom alla de människor vars ilska vändes mot de vidriga inläggen och spred dem vidare till allt fler – de hatiska budskapen från oklara avsändare med marginell räckvidd nådde snabbt enorma mängder av människor", skriver hon.

Brit Stakston ifrågasätter inte ursprunget hos alla kommentarer, men menar att berättelsen kring det inträffade kom att handla om "anonyma konton som öser hat och dödshotar", trots att dessa inlägg enligt henne var väldigt få i relation till den totala mängden kommentarer.

Enligt Stakston är det ett stort problem att suspekta åsikter från så få användare presenteras som en "folkstorm", och får Sverige att framstå som ett land där "rasism" och hat dominerar. "Om de dessutom delvis är automatiserade är saken än värre", påpekar hon men påstår aldrig att hon med säkerhet vet att det handlar om några botar.


Nyheter från förstasidan

Reinfeldt vill bli omvald som SvFF:s ordförande

Beskedet: "Jag avser fortsätta." Har inga planer på att sluta – trots omfattande kritiken.0 

Ekonominyheter


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.