“Lågt bostadsbyggande, fallande räntor och slopade skatter” har “drivit upp bopriser och belåning”, argumenterar de tre myndigheterna och uppmanar riksdagen att omgående öppna för tvingande amorteringskrav. Oron och rekommendationen är i linje med tidigare bedömningar från bland annat IMF, OECD och EU-kommissionen.
Finansinspektionen aviserade i början av året att amorteringskrav för nya lån skulle träda i kraft från och med augusti, men tvingades i april att backa efter att kammarrätten slagit fast att myndigheten gått utanför sina befogenheter.
– Vår bedömning är fortfarande att ett amorteringskrav behövs. Att minska riskerna med för hög skuldsättning i hushållen är en viktig samhällsfråga. Men vi har valt att stoppa amorteringskravet på grund av de synpunkter vi fått från kammarrätten, sa Martin Noréus, vikarierande generaldirektör på Finansinspektionen, då enligt Dagens Nyheter.
Men idag återkommer Finansinspektionen i frågan, tillsammans med Riksbanken och Riksgälden. Myndighetstrion pekar ut flera faktorer som de menar har bidragit till att bostadspriserna och hushållens skuldsättning har kunnat skena: lågt bostadsbyggande, slopad fastighets- och förmögenhetsskatt, generösare lånevillkor samt fallande räntor och stigande inkomster.
Ett annat problem är enligt debattartikeln ökat bostadsägande.
“Ungefär en fjärdedel av skuldökningen de senaste två decennierna på att fler äger sin bostad och färre hyr, vilket i sig inte innebär några förhöjda risker”, påpekar myndigheterna.
Trion ser stora risker med utvecklingen:
“Snabbt ökande skuldsättning och stigande fastighetspriser har ofta föregått finansiella kriser eller långa perioder med svag ekonomisk utveckling. Det orsakar i sin tur stora kostnader för samhällsekonomin i form av utebliven välfärd, stigande sociala kostnader och en arbetslöshet som biter sig fast på höga nivåer.”
Men det mandat som Finansinspektionen vill ha för att kunna kräva amortering av nya bolån kräver en lagändring som i sin tur måste föregås av remisser och proposition innan något kan klubbas i riksdagen. Och detta lär inte ske förrän till tidigast till våren.
– Det troliga är att det kommer att behandlas under våren 2016 men det kräver att vi kommer överens med oppositionen, säger finansmarknadsminister Per Bolund till SvD Näringsliv.
Författaren och ekonomiskribenten Lars Wilderäng har tidigare varnat för den privata svenska skuldsättningen, som han beräknar vara högst i hela världen – 252 procent av BNP vid utgången av 2013.
