USA:s president Barack Obama hade, traditionsenligt, bjudit in representanthusets och senatens båda majoritetsledare till Vita huset för ett lunchmöte igår. Han hade dock svårigheter med att finna sig i sin nya presidentroll där han saknar folkligt stöd och inte längre har majoritet för sin politik i någon av kongressens båda kammare.
Enligt New York Times hamnade han i konflikt med representanthusets talman John Boehner i frågan om amnesti för flera miljoner illegala invandrare. Barack Obama har upprepade gånger hotat med att utfärda en sådan amnesti, om inte republikanerna går med på en lättnad av utlänningslagarna. Amnestin tänker han i sådana fall utfärda som en så kallad "exekutiv order".
Vid lunchmötet påpekade Boehner att Obama inte har laglig rätt att utfärda en sådan order utan stöd från kongressen, något som Obama menade att han visst hade. Han upprepade dessutom att något måste göras åt situationen med de många illegala invandrarna – enligt Vita huset rör det sig om elva miljoner illegaler.
– Jag bedömer inte idéer utifrån om de är demokratiska eller republikanska, jag bedömer dem utifrån huruvida de fungerar eller inte, sade den amerikanske presidenten vid lunchmötet.
Den juridiska tvisten mellan Obama och den amerikanska regeringen å ena sidan och Boehner och hans nye kollega i senaten, den republikanske majoritetsledaren senator Harry Reid, å den andra är komplicerad.
Frågan om vilka rättigheter en amerikansk president har att utfärda exekutiva ordrar och hur pass omfattande de får vara är ingen enkel historia. Faktum är att det är så komplicerat att kongressen tvingades tillsätta en utredning 1999 i syfte att försöka reda ut begreppen.
Utredningen kom egentligen inte fram till mycket mer än att presidentens rättigheter och skyldigheter vilar på tre textstycken i den amerikanska konstitutionen:
- "den verkställande makten skall innehas av USA:s president"
- "presidenten skall vara överbefälhavare för armén och marinen i USA"
- "han skall se till att lagarna troget verkställs"
Genom USA:s politiska historia har man kunnat klarlägga tre olika typer av exekutiva ordrar. De första två är när presidenten har respektive inte har kongressens stöd, det vill säga när presidentens auktoritet är som störst och som lägst. Dessutom finns en tredje typ då presidentens auktoritet är oklar eller ligger i en gråzon. Exempelvis i frågor där det inte finns någon tydlig opposition, men heller inget uttalat stöd för presidentens direktiv.
