Den 17 juni förra året fattade en nu 28-årig socialsekreterare på socialförvaltningen i en Smålandskommun beslut om att tvångsomhänderta Martins båda barn, fyra och sex år gamla. Bakgrunden ska ha varit uppgifter om bråk mellan Martin och barnens mamma och Socialtjänsten sade sig därför vara oroliga för att barnen "bevittnat våld".
Tillsammans med polisen åkte beslutsfattaren hem till barnens mamma, tog barnen därifrån och placerade dem på Oasen i Aneby – ett skandalomsusat LVU-hem som förra våren avslöjades med att ha misshandlat och torterat omhändertagna barn.
Men beslutsfattaren nöjde sig inte med det, hon började göra sexuella närmanden mot Martin och förklarade att om han gjorde som hon ville, så skulle hon hjälpa honom att få tillbaka sina barn.
– Hon bjöd hem mig och två bekanta till mig till sin bostad och hon sa ju till mig hela tiden att om jag gör som hon säger och som hon vill så kommer hon hjälpa mig att få hem barnen, berättar Martin för Fria Tider.
När festen var slut ville socialsekreteraren ha sex med Martin. Han berättar att om han inte ställde upp på det, så skulle hon inte hjälpa honom att få träffa sina barn igen.
– Hon skrek åt mig att fortsätta att knulla henne, annars skulle hon inte hjälpa mig att få hem barnen, säger han.
Martin berättar att han tog hoten på allvar och därför kände sig tvungen att ställa upp. Men dagen efter mådde han dåligt och tänkte att han svikit sina barn.
– Jag låg här och grät och hade sådan ångest för att jag hade haft sex med henne, en människa som hade tagit mina två barn.
Martin säger att han kände sig utlämnad, att han inte visste vart han skulle ta vägen eller vad han skulle göra. Men mardrömmen var inte över, nu började den 28-åriga beslutsfattaren istället att hota honom. Martin spelade in flera av de hotfulla samtalen och Fria Tider har tagit del av dem.
Samtalen handlar bland annat om att socialsekreteraren är väl medveten om att hennes förhållande med Martin är olämpligt. Hon uppmanar honom dessutom att vara tyst om vad som hänt och att hon inte vill "få skit tillbaka". I ett av dem hotar hon till och med att skjuta Martin med en hagelbössa.
– Först skjuta av dig kuken, sen skulle jag skjuta dig i ansiktet, säger socialsekreteraren på inspelningen.
När Fria Tider konfronterar socialsekreteraren med uppgifterna nekar hon både till att ha haft ett sexuellt förhållande med Martin och att hon hotat honom.
– Vi hade inget förhållande när jag jobbade, säger hon när Fria Tider ringer upp.
Men ni har haft ett förhållande?
– Nej, det sa jag inte.
Har ni haft någon typ av intimt eller sexuellt förhållande du och Martin?
– Nej.
Men du har uttalat de här hoten i alla fall?
– Nej.
Men jag har ju på band att du har hotat honom?
– Men då har ju du det.
Men ändå säger du att du inte har hotat honom?
– Nej, det har jag inte.
Men jag har det på band ändå och du har ingen kommentar till det?
– Nej, och jag vet ju vad ni trycker för någonting. Ni är ju inte särskilt kritiska i er publicering så jag har ingen större förhoppning om att du överhuvudtaget lyssnar på vad jag säger så jag vet inte vad det här ska leda till.
Du kan ju ge en förklaring till varför de här hoten uttalades?
– Varför ska jag göra det? Du kommer ju inte trycka min syn på saken.
Vi kommer naturligtvis att ge bådas version så människor kan bilda sig en egen uppfattning.
– Men det kommer ni ju inte, det är ju rätt uppenbart. Jag vet ju vad ni är för tidning, du ringer ju mig av en enda anledning.
När Fria Tider pratar med socialchefen i den kommun där socialsekreteraren var anställd säger hon att kvinnan slutade på egen begäran i samband med händelserna med Martin. Däremot vill hon inte berätta om hon känner till att socialsekreteraren och Martin hade en relation.
– Nej, ingenting jag överhuvudtaget kan gå in på med dig. Det tillhör ju våra interna utredningar, det är ingenting jag har för avsikt att diskutera med dig.
Socialchefen betonar att kvinnan inte har blivit uppsagd, men säger sig inte veta var hon jobbar idag.
Förundersökningen lades ned
Efter att förra hösten ha återfått vårdnaden om sina barn gjorde Martin en polisanmälan mot socialsekreteraren för olaga hot och om sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning. Polisen var dock motvillig till att ens ta upp en anmälan och åklagaren valde så småningom att helt lägga ned utredningen.
– Det verkar ha kommit in till oss oktober 2013, sedan är det nedlagt januari 2014, säger åklagaren Klas Lorefors till Fria Tider.
– Skälet till att det fick läggas ned var att det inte gick att styrka brott.
Enligt åklagaren utreddes kvinnan över huvud taget aldrig för olaga hot, utan bara misstanke om sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning. Och när Fria Tider frågar om han skulle ha gjort en annan bedömning om könen varit omvända – alltså att en manlig socialarbetare gjort samma sak mot en kvinnlig klient – blir han tveksam.
– Jag vet inte vad jag ska svara på den frågan, jag hoppas att vi inte agerat annorlunda oavsett om det är en man eller en kvinna, säger Lorefors och tillägger:
– Jag vet inte, visst, det är en speciell omständighet att det är omvänt förhållande mot hur det gängse brukar vara men utredningen som har gjorts ser jag inte brister på grund av att det är det omvända förhållandet, fortsätter han.
Lorefors letar vidare i sina dokument men tror att polisen lagt ned Martins anmälan om att han blivit hotad och aldrig skickat det vidare till åklagaren.
– Jag hittar ingen anmälan om hot i alla fall i våra system.
Besviken på rättsväsendet
Martin låter sig inte övertygas av åklagarens förklaring och tror inte att polisen och åklagaren blundat för det om det var en man som agerat likadant.
– Hade jag gjort sådär så hade de ju kommit och hämtat mig omedelbart med polisstyrkan, säger han.
– Och sen att hon hotar mig dessutom med att skjuta kuken av mig med en hagelbössa. När vi var hemma hos henne så hade ju hon vapenskåp med gevär i och hade jag haft det så hade de ju tagit mina gevär direkt, fortsätter han.
Han anmälde dessutom omhändertagandet av hans barn till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. I ett beslut i april i år fick kommunen mycket hård kritik från myndigheten för hur de agerat när de tvångsomhändertagit Martins barn. Bland annat skriver IVO att socialnämnden i kommunen "ej uppfyller lagstiftningen och dess intentioner vad det gäller vårdnadshavarnas delaktighet".
I oktober förra året hävde kammarrätten LVU-beslutet och efter nästan sex månader – under vilka Martin bara ett fåtal gånger fått träffa sina barn under strikt övervakning – var mardrömmen tillslut över. Barnen är hemma igen och han säger att allt har förändrats.
– I dagsläget fungerar det jättebra och jag har ju mina barn och sådär, säger han och avslutar:
– Vi har ju ingen kontakt med socialen i dagsläget överhuvudtaget, tack och lov.
Martin heter egentligen någonting annat.
