Hundratals nya skolor, gruppbostäder och idrottsanläggningar behöver byggas samt kollektivtrafik och annan kommunal service rustas upp då invandringen och allt fler äldre människor gör att befolkningen ökar kraftigt.
Samtidigt fasar staten successivt ut de mångmiljardbidrag som idag betalas ut till kommunerna för att de ska försörja invandrarna. Totalt kommer 40 miljarder kronor saknas i kommunernas budgetar fram till 2020, om inget drastiskt görs, konstaterar SKL.
– Den demografiska utvecklingen, med fler barn och äldre, innebär att behovet av kommunsektorns verksamheter förväntas öka betydligt snabbare än vad skatteunderlaget gör, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.
"Kostnaderna har ökat unikt mycket under de senaste två åren, främst 2016, beroende på flyktingsituationen", skriver SKL i rapporten men konstaterar att det inte märkts så mycket i kommunernas budgetar tidigare på grund av statens "flyktingmiljarder".
– Intäkterna har tillfälligt ökat kraftigt, men det har också kostnaderna. Framöver måste vi ta till en rad olika lösningar för att kommuner, landsting och regioner ska kunna klara välfärdsuppdragen, säger SKL:s ordförande Lena Micko.
Trots krisen är arbetslösheten bland inrikes födda mycket låg, fyra procent, och enligt SKL kan den knappast sjunka lägre utan att ekonomin överhettas. Ändå går ekonomin inte ihop. Förklaringen kan dels sökas i den stora arbetslösheten bland invandrarna, men även i att det främst är i den tärande offentligfinansierade sektorn som jobben skapas, inte den privata välståndsskapande sektorn.
"Under året är svensk ekonomi fortsatt stark med växande sysselsättning och skatteunderlag. Den största bristen på arbetskraft finns just i offentlig sektor - inte i näringslivet, som annars är det normala", skriver SKL i sitt pressmeddelande.
För att klara asylkrisen väntar nu såväl skattehöjningar som besparingar ute i kommunerna. "De demografiska behoven trycker däremot på och sannolikt väntar såväl skattehöjningar som tuffa prioriteringar", konstaterar SKL krasst. Den kommunala skattechocken kan eventuellt komma att mildras något om staten skjuter till pengar.
Som grädde på moset väntas dessutom den svenska konjunkturen vända nedåt nästa år för att därefter förvärras. När arbetslösheten stiger igen blir skatteunderlaget ännu sämre och den ekonomiska situationen försämras.
Rapporten bygger på enkätsvar från 233 av Sveriges 290 kommuner.
Så mycket behöver kommunerna bygga de kommande fyra åren:
| Investering | Antal |
|---|---|
| Förskolor | 600 |
| Grund- och gymnasieskolor | 350 |
| Gruppbostäder och äldreboenden | 350 |
| Idrottsanläggningar | 150 |
