Jag flyttade från Sverige för 37 år sedan. Jag känner mig fortfarande som svensk. Jag var tills helt nyligen fortfarande stolt över att vara svensk, även om jag insåg att nästan alla svenska politiker var värdelösa. Jag föll aldrig in i den vanliga klagosången och smutskastningen av Sverige, som många utlandssvenskar ägnade sig åt, även om jag aldrig försummade något tillfälle att kritisera svensk politik. Men nu kan jag inte stå emot längre. Förfallet har gått alldeles för långt.
Jag föddes 1936 och jag kunde inte då ha fötts I ett bättre land. Jag hade en synnerligen god och avundsvärd uppväxt, med goda skolor och vänliga kamrater. Men det Sverige finns inte längre...
Skolan är helt förstörd och kravlösheten har kommit att påverka hela samhället. Ingen ställs till ansvar för någonting, "jag nådde inte hela vägen fram" räcker. Lärarfacket är helt rabiat och har låst sig totalt avseende krav, betyg och selektion.
Politiker, myndigheter m. fl. ljuger utan påföljd. Invånarna rycker på axlarna, man är inte det minsta förvånad. I England blir det mycket ståhej, om en parlamentsledamot eller partiföreträdare skulle bli avslöjad som lögnare.
Sverige tar emot fler invandrare än landet klarar av. Värst är att vi är det enda land som tar emot redan kriminellt belastade personer. Därigenom får Sverige inte bara sin andel av detta klientel - utan i stor sett alla. De 17 procent invandrarna står för c:a 90 procent av alla brott som begås. Polisen är dålig. Gängen har fått husera ganska ostört i mer än ett halvt sekel och skjutningar på öppen gata förekommer numera ständigt. Tyvärr tar man också in en mängd muslimer, vilket kommer att förändra mycket i samhället till det sämre. De maktägande politikernas ovilja att ta hänsyn till medborgarnas åsikter i denna fråga kommer att leda till att landet blir fascistiskt. Dessutom kommer den förda invandringspolitiken att framtvinga ett olidligt skattetryck.
Jämlikheten var länge mycket stor, nu är den minst i världen. Skillnaden mellan den toppen (där flera av världens 10 rikaste personer återfinns) och botten (med de hemlösa på städernas gator) är nu störst i världen. I England kan man se några enstaka musikanter i tunnelbanan, men i övrigt ser man inga tiggare. I den snedvridna och förljugna svenska debatten påstås, att det inte går att förbjuda tiggeri, men det går trots det faktiskt utmärkt i verkligheten.
Det finns två Sverige: Det framgångsrika näringslivet, där konkurrensen ställer krav, och det politikerstyrda Sverige, där idiotin härskar oinskränkt. Dock hämmas forskningen av den urdåliga skolan.
Den svenska debatten är helt förljugen och vänstervriden. Svensk TV som är statligt ägd borde givetvis vara neutral. Ändå påstår man till exempel utan att skämmas, att Australiens nya invandringspolitik har lett till ökad invandring och ökade olyckor. När initierade personer påpekar att detta är helt fel och att den absoluta motsatsen gäller, hänvisar de statsanställda cheferna till ”egen research”, som inte presenteras, och råder tittarna att anmäla programmet till Granskningsnämnden. Vissa uttalanden om det engelska valet, som man vägrade godkänna, var så korkade och vänstervridna att det var rent skrattretande. Cameron kommer nu att ta itu med vänstervridningen på BBC. En indoktrinerad svensk skulle säkerligen tro, att engelsk TV är högervriden.
Sveriges politiker är i regel värdelösa. För många år sedan gjordes en beräkning av riksdagsmännens IQ baserad på de tester, som gjorts vid intagningen till militärtjänst. Genomsnittet var 100, regeringen fick 120. Det finns ingen anledning att förvänta att siffrorna skulle vara bättre i dag. I England har systemet med personval i enmansvalkretsar lett till en betydligt högre genomsnittlig IQ och kunnighet hos politikerna. Cameron och Clegg hade några av de bästa avgångsbetyg, som någonsin presterats i Oxford och finansministern hade ett av de bättre. Den nuvarande svenska regeringen, som jämförelse, är bedrövligt dålig. Statsministern är en idiot. Han lovar hela tiden saker som är helt omöjliga att uppfylla. Till exempel lovade han att bygga 250.000 nya bostäder, innan det ens skulle kunna vara möjligt att hinna få byggnadstillstånd. Vice statsministern vet och förstår ingenting om det, som hon häver ur sig. Utrikesministern är helkorkad, och om Göran Perssons uttalande om henne skulle vara riktigt, skulle det innebära, att hennes IQ är under 100. Bostadsministern saknar all insikt om pristeori, eller också är han helt oärlig - förmodligen bådadera. I England handlade valdebatten om verkligheten. I Sverige är inte verkligheten politiskt korrekt, varför de svenska debatterna blir så konstiga.
Svenskarna har blivit så förslöade och fördummade av sin förödande dåliga skola, att de inte förstår hur mycket politikerna har förstört och förstör landet.
Kaj Kjellqvist
Kaj Kjellqvist, bosatt utanför London, hade som 24-åring tagit civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm och var då även civilingenjör från KTH. Efter anställningar på Skanska och Boninvest blev Kjellqvist rikskänd genom att uppfinna ett populärt skatteplaneringsupplägg för småföretagare. Detta, tillsammans med Kjellqvists utpräglade smak för stora bilar och fina viner, gjorde att den övertygade högermannen blev en omtyckt måltavla i journalistkretsar. Han blev senare huvudägare och styrelseordförande i ett antal industriföretag, bland annat Monark/MCB och Nissaströmsbolagen med över 10.000 anställda i Sverige och utomlands.
