Skattefridagen har räknats fram av Skattebetalarna sedan början av 1970-talet. Den visar hur många av årets dagar det tar för en genomsnittlig inkomsttagare att tjäna ihop till årets inkomstskatt, arbetsgivaravgift, moms och punktskatter.
– Skattefridagen är ett pedagogiskt sätt att visa hur mycket folk verkligen betalar i skatt. Att en vanlig inkomsttagare i år jobbar 199 av årets 365 dagar för stat och kommun innan man själv får behålla frukterna av sitt arbete är stötande, säger Christian Ekström, vd på Skattebetalarna, i ett pressmeddelande.
En rapport från Skattebetalarna visar när skattefridagen infaller i landets samtliga kommuner. Resultatet visar på stora skillnader över landet för när skattefridagen infaller först respektive sist. Mellan exempelvis Vellinge och Dorotea skiljer det nio dagar.
Utgångspunkten för beräkningen av Skattefridagen är en person som har en inkomst på sex inkomstbasbelopp (30.750 kr/mån). Till den synliga lönen adderas löneskatter (arbetsgivaravgifter) och skatter som löntagaren får betala för sin konsumtion.
