Redan 2015 hade kampanjgruppen samlat ihop 119.000 namnunderskrifter och därmed uppfyllt kravet för en nationell folkomröstning. Men det är först den 10 juni i år som det blivit dags att hålla omröstningen.
”Bankerna ska inte ha möjlighet att skapa pengar själva längre, de ska bara ha möjlighet att låna ut pengar som de redan har – eller om nödvändigt – pengar som centralbanken har försett dem med”, proklamerade kampanjen på sin hemsida.
I praktiken handlar det om att införa ett så kallat fullt reservkrav i bankernas inlåningstillstånd, som förbjuder bankerna att låna ut pengar som allmänheten sätter in på sina lönekonton eller andra avistakonton där de kan kräva att få tillgång till pengarna innan bankernas egen utlåning av samma pengar löper ut. Istället får bankerna backa upp sin utlåning med inlåning från centralbanken eller värdepapper med löptider som garanterar lånen.
På så vis hoppas initiativtagarna att bankerna inte ska kunna bli insolventa vid en kris och behöva olika räddningspaket från skattebetalarna.
I de flesta västerländska länder används istället olika former av fraktionella reservkrav, där bankerna bara förbjuds att låna ut en liten del av de inlånade medlen, som istället ska behållas i reserv. I Sverige används ett så kallat kapitaltäckningskrav som förenklat innebär att bankernas tillgångar måste vara 8 procent större än skulderna, enligt Finansinspektionen.
Kapitalkravet är dock inte exakt och FI kan genom att besluta om olika "riskvikter" styra hur mycket kapital en viss utlåning ger. För exempelvis bolån, som är subventionerat i Sverige, är "riskvikterna" låga och utlåningen anses i praktiken riskfri. Det innebär att bankerna kan skapa extra mycket pengar så länge de satsar dem på att sälja bolån istället för lån till exempelvis företag eller andra produktiva delar av ekonomin, enligt det svenska regelverket.
Tillgångarna behöver inte nödvändigtvis utgöras av pengar och tidigare fick bankerna bland annat backa upp sina kunders inlåning med "goodwill" och andra mer eller mindre flummiga poster i balansräkningen. Sverige har dock tvingats skärpa reglerna för detta efter en internationell överenskommelse i spåren av finanskrisen.
Om folkomröstningen slutar med att ett fullt reservkrav ska införas har regeringen två år på sig att verkställa folkets beslut, enligt den schweiziska grundlagen.
