Bakom initiativet står demokratiminister Birgitta Olsson och jämställdhetsminister Maria Arnholm, båda från Folkpartiet liberalerna. I en debattartikel i Expressen skriver de att "patriarkatets nätkrigare" är ett hot mot den fria debatten.
I internationella jämförelser anses Sverige redan idag ha en stark lagstiftning mot förtal, med undantag för skyddet från att bli förtalad i etablerade medier, som är svagt i landet. Den 25 juni i år dömdes två unga arabiska kvinnor i Göteborg att betala 570 000 kronor i skadestånd till 38 målsägande för att ha spridit förtalsuppgifter om dem på nätsajten Instagram. Ungefär samtidigt dömdes en afrosvensk S-politiker från Göteborg för att ha skickat grova hot med sexuellt innehåll till flera kända kvinnor.
Förtal, hot och förolämpning är kriminaliserat redan idag, men regeringen anser att den nuvarande lagstiftningen är otillräcklig. I sin debattartikel skriver ministrarna att inte heller "kränkningar" och "trakasserier" bör kunna gå obemärkta förbi i fortsättningen. Som exempel på brottsoffer nämns "den kvinnliga journalisten på dagstidningen" och "våra mest framträdande kvinnliga opinionsbildare".
Alla håller dock inte med om att ytterligare lagstiftning behövs. I februari sade SVT-profilen Åke Ortmark till radions "P4 Extra" att näthatet är något man får stå ut med för att ha en långtgående yttrandefrihet.
- Alla vi som deltar i det offentliga samtalet har råkat illa ut i just den här meningen genom decennierna. Det är mycket farligt om vi börjar begära skydd, för då begränsar vi yttrandefriheten, sade Ortmark och tillade därefter följande i en kommentar till Expressen:
-?Det är klart att nolltolerans ska råda mot hot och våld, men däremot att man kallar mig eller någon annan "fitta", "hora" eller "horkarl" är tyvärr en del av det offentliga samtalet som det ser ut i dag.
Regeringen är dock av en annan åsikt och avsätter därför fyra miljoner kronor till skattefinansierade projekt som ska "motverka näthatet". Samtidigt arbetar en statlig utredning med att se över hur strafflagstiftningen kan "moderniseras" för att komma till rätta med det som enligt regeringen bör vara straffbart.
