Att uttryckligen tala om tuffare vapenlagar i Washington DC är känsligt, alla förstod ändå vad presidenten menade i sitt tal. Det återstår att se om folkopinionen påverkas nämnvärt av fredagens tragedi på Sandy Hook Elementary School i Newtown, Connecticut. Mycket tyder nämligen på att den inte kommer att göra det.
Vid en opinionsundersökning som genomfördes efter massakern på en biograf i Aurora, Colorado i somras uttryckte 43% av de tillfrågade stöd för tuffare vapenlagar medan 49% motsatte sig det. Siffror som kan jämföras med att nästan två tredjedelar av den amerikanska befolkningen önskade skärpta vapenlagar efter massakern i Columbine 1999.
För amerikaner i gemen uppfattas massakrer av den typ som inträffade igår som exceptionella undantag. Av de över 15 000 som mördas varje år i landet är det i genomsnitt långt under en procent som omkommer till följd av skjutningar på allmänna platser. Istället är det de kriminella gängen som bekymrar allmänheten och där har det tagits krafttag under de senaste decennierna. Andelen mord per 100 000 invånare mer än halverades mellan 1991 och 2011, på samma gång har antalet som sitter i fängelse fördubblats.
Medan många hävdar att en minskad tillgång till vapen i samhället även minskar risken för att någon blir dödad så är inte alla lika övertygade. Förespråkare för liberala vapenlagar pekar gärna på det faktum att de delstater där massakrer ofta inträffar även är delstater med förhållandevis strikta vapenlagar. I Connecticut, där fredagens massaker ägde rum, krävs tillstånd för att äga en pistol. Enligt en anonym poliskälla var de två pistoler som användes vid massakern inköpta av och registrerade på förövarens mamma. Det är alltså tveksamt om generellt tuffare vapenlagar i landet hade kunnat förhindra fredagens massaker då mamman var godkänd av myndigheterna som vapenägare.