Enligt rapporten från Länsstyrelsen Skåne har antalet så kallade utsatta EU-medborgare i länet minskat kraftigt senaste åren.
För ett par år sedan bedömde Malmö stad att det fanns 500-600 EU-migranter bara i Malmö. Nu är bilden en annan och från kommunens sida görs bedömningen att det numera är fråga om cirka 200 personer.
– Det har varit ett svårt uppdrag, bland annat eftersom det saknas en tydlig definition om vad en utsatt EU-medborgare är. Det är inte heller tydligt vem som har och vem som inte har uppehållsrätt. Det är därför svårt att med säkerhet säga hur många det finns då, säger Margareta Johansson, utvecklingsstrateg på Länsstyrelsen, i ett uttalande.
– Sedan är det personer som rör sig mellan kommuner och mellan länder. För att försöka få en samlad bild har vi vägt samman information från många källor.
Men trots vissa oklarheter kring definitioner konstateras alltså att antalet EU-medborgare har minskat i länet, detsamma gällande de som tigger. Detta framför allt beroende på "minskad generositet från omgivningen", menar Länsstyrelsen.
"Istället för att tigga har man på flera platser noterat att personer istället säljer hantverksprodukter, bland annat stickade sjalar och flätade korgar. En annan inkomstkälla är försäljning av knappar med olika budskap och att man pantar burkar och flaskor", skriver Länsstyrelsen i Skåne.
Det är huvudsakligen kvinnor och äldre män som sitter utanför butiker.
För ett par år sedan fanns det flera stora otillåtna bosättningar i länet. Men enligt Kronofogden har myndigheten inte haft några ärenden som har rört särskild handräckning eller avlägsnande relaterat till utsatta EU-migranter i Skåne på ett och ett halvt år. Polisen berättar att det har funnits tendenser till större bosättningar även under gångna året men att markägare, kommun och polis då agerat i ett tidigt skede.
"Det förekommer fortfarande att man bor i tält men det är då ett mindre antal. Övergivna byggnader exempelvis gamla industrilokaler har tagits i bruk. Det förekommer uthyrning av lokaler som inte är godkända som bostäder och där exempelvis brandskydd saknas. Vid boende i ordinära bostäder kan det vara fråga om extrem trångboddhet med ett tjugotal personer i samma lägenhet. Många bor i bilar som flyttas mellan olika platser", fortsätter Länsstyrelsen.
Kartläggningen visar också att majoriteten av de utsatta EU-medborgarna kommer från Rumänien. Ett mindre antal kommer från Bulgarien och det finns även uppgifter om enstaka personer från andra länder, exempelvis Polen och Slovakien. Länsstyrelsen menar också att det rör sig om en "utsatt grupp på flera olika nivåer".
– Fattigdom är den gemensamma nämnaren, säger Margareta Johansson.
Det finns bland annat uppgifter om att gruppen utnyttjas till svartarbete under slavliknande förhållanden, att bostadssituationen är undermålig och att många lider av hälsoproblem. Det konstateras också att rumänska kvinnor dominerar bland de utländska medborgare som utnyttjas i prostitution eller människohandel. Det är huvudsakligen kvinnor i åldern 18 till 30 år, som bland annat bor "under broar" och i "tomma lokaler", skriver Länsstyrelsen Skåne.
– Långsiktigt finns naturligtvis lösningen på problemen i hemländerna. Men dit är vägen lång, säger Johansson.
