Det är i tidningen Faktum som Josefin Skoglund, sektionschef på säkerhetsavdelningen inom Kriminalvården, berättar att de anställda kvinnorna i själva verket är offer som utnyttjas av de gängkriminella.
– Vi har väldigt potenta intagna, som har andra incitament och stor förmåga att manipulera, förklarar hon för tidningen.
Hon får medhåll av Johanna Skinnari som är utredare på Brå och ska leda arbetet med att förbättra situationen för de utsatta kvinnliga anställda på Kriminalvården. Hon förklarar för tidningen att de kvinnor som "löper störst risk att bli utnyttjade" kan ha råkat ut för andra tråkigheter i livet, såsom ekonomiska problem, vara singel, osv.
– De som söker personer att utnyttja vet detta. De har koll på vem som har hamnat snett i sin personalgrupp och bygger upp en relation för att exploatera, förklarar hon.
Klart är i alla fall att Kriminalvården har ett växande problem med denna typ av oskyldiga kvinnor som råkat hamna lite snett. Enligt siffror som DN tog del av i höstas hade antalet ärendeuppslag, alltså anmälningar om misstanke, ökat från 85 år 2020 till 366 år 2022.
Klart är också att cheferna på Kriminalvården har bestämt sig för att gå försiktigt fram när de närmar sig frågan och beslutar om eventuella åtgärder.
I en av de senare exemplen har en kvinnlig kriminalvårdare på Kronobergshäktet i Stockholm fått behålla jobbet på Kriminalvården efter att hon påkommits med att skicka lättklädda bilder och texten "puss babe" till en intagen manlig gängmedlem efter att han flyttats från huvudstaden till Visby.
Av gängmedlemmarnas diskussioner, som Kriminalvården fått tag i, framgår att kvinnan haft relationer med flera intagna med koppling till gänget.
Nyheten om just den här kvinnan har gett upphov till en debatt i sociala medier där många frågar sig om det är rimligt att nästan alla av myndighetens chefer är kvinnor. Andra frågar sig om beslutet verkligen är jämställt, och spekulerar i att en manlig fångvakt som haft sex med ett stort antal kvinnliga intagna möjligen skulle ha förlorat jobbet.
De kvinnliga infiltratörerna förlorar emellertid sällan jobbet, enligt Faktum. Konsekvensen blir istället oftast ett allvarligt "samtal" med chefen. I grova fall går ärendet till personalansvarsnämnden PAN, där löneavdrag oftast blir följden. Bara en enda anställd har polisanmälts, och det skedde 2022.
