Kraftiga skattehöjningar behövs fram till 2018 om statens finanser ska uppfylla överskottsmålet och Sverige ändå ska ha råd med bidrag på dagens nivåer. Av det totala behovet på 120 miljarder utgörs ungefär hälften av anslagsökningar till stigande offentliga utgifter, enligt en rapport från KI. Mest har kostnaderna ökat för Migrationsverket, enligt regeringens senaste höst- och vårbudget.
I Konjunkturinstitutets nya rapport pekas invandringen ut som den första orsaken till de ökade kostnaderna för staten fram till i år – men KI spår att invandringen kommer minska under tiden efter det.
Den nuvarande prognosen, som kräver 120 miljarder i skattehöjningar, bygger på att invandringen ska minska under kommande år. Om invandringen istället skulle fortsätta att öka är 120 miljarder i underkant, konstaterar Konjunkturinstitutet.
Svensk ekonomi befinner sig sedan finanskrisen i en utdragen lågkonjunktur. Återhämtningen drivs i första hand av inhemsk efterfrågan och exporten går dåligt, står det bland annat i den nya konjunkturrapporten.
Världens högsta skatt
För perioden 2015−2018 innebär de prognostiserade skattehöjningarna på totalt 120 miljarder kronor att skattekvoten ökar från dagens nivå på 44 procent till drygt 46 procent år 2018. Därmed återgår skattekvoten till ungefär den som rådde 2010, skriver KI.
Om Konjunkturinstitutet får rätt i den prognosen innebär det att Sverige går om Danmark och åter får världens högsta skattetryck, räknat som andel av BNP.
