- Det är ett ganska komplext regelverk, men de områden med störst utanförskap är de som är aktuella, säger integrationsminister Erik Ullenhag (FP) till SVT Sydnytt.
Men det är inte bara lägre skatt som invandrarna ska erbjudas i framtiden. Även förmånliga lån - troligen skattefinansierade - står på agendan.
"Många företagare vittnar om problemen att få lån", skriver SVT och pratar med invandrarföretagaren Ghenwa Nahim som driver ett café.
- Knackar man på dörren till banken, får man aldrig lån. De sätter fälleben på företagandet, säger hon till den statliga TV-kanalen.
SVT fortsätter med att klaga på att samma invandrarkvinna "tvingades ta ett privatlån till höga räntor för att förverkliga drömmen om eget företag". I själva verket är bankerna alltid försiktiga med att låna ut pengar till nystartade företag utan personlig borgen och Ghenwa Nahim, som tidigare försatt bolag i konkurs, är förmodligen inget undantag.
Men utredaren Maria Borelius, som så sent som 2006 lovade att "sluta helt med politiken", antyder nu att särskilda invandrarförmåner kan vara på sin plats även när det gäller möjligheten att låna pengar i Sverige.
- Man måste tänka ut hur de här kvinnorna lättare ska få tillgång till krediter och finans, men också hjälpa till att bygga nätverk kring kvinnorna, säger hon till SVT.
I en rapport till Region Skåne föreslås bland annat skattefinansierade lån till "personer som normalt inte brukar få lån". Den typen av lånepolitik prövades bland annat i USA fram till år 2007, vilket ledde till världens största finanskris och en global recession när det stod klart att få av låntagarna, som i huvudsak bestod av svarta och latinamerikanska husägare, ens kunde betala räntorna på sina lån.
"De gav dina bolån till en minoritet med sämre kvalifikationer", sammanfattade den politiska kommentatorn Ann Coulter i en kolumn 2008.
