Etableringsreformen trädde i kraft i december 2010 och då övertog Arbetsförmedlingen ansvaret från kommunernas socialkontor för att betala ut bidrag till nyanlända invandrare och för att försöka integrera dem i arbetslivet. Nu har Statskontoret släppt en rapport om hur etableringsreformen fungerat hittills, och resultatet är nedslående läsning.
Med etableringsreformen får varje invandrare en särskild invandrarförmån i form av en gratis livscoach, så kallad "etableringslots". Lotsen är skattefinansierad och ska hjälpa invandraren att få kontakt med arbetslivet i Sverige, att få kunskap om det svenska arbetslivets allmänna krav samt att få möjlighet till socialt stöd beträffande bostad, tand-, hälso- och sjukvård samt allmänna familjebehov med mera.
- Men i verkligheten sysslar de mest med socialt stöd, säger Statskontorets utredare Jonas Ericsson till DN enligt TT.
94% av bidragsinvandrarna kommer från MENA
Tabellen nedan är hämtad från rapporten och visar de vanligaste ursprungsländerna bland nyanlända som ingår i etableringsreformen och vilken utbildningsnivå de har, eller snarare inte har. Somalia, Irak, Eritrea och Afghanistan är de vanligaste länderna och utgör tillsammans 68 procent av målgruppen. De resterande länderna består till stor del av andra länder från Afrika och Mellanöstern. Representationen av länder utanför Afrika och Mellanöstern ("Asien") utgör endast 6 procent, framgår det av rapporten.
"Den korta skolgången gäller framför allt nyanlända invandrare från Somalia och Afghanistan. I de intervjuer vi har genomfört med arbetsförmedlare och kommuner nämns ofta att många nyanlända är analfabeter", skriver Statskontoret i rapporten.
Invandrare kan tacka nej till arbete - får bidrag ändå
Under perioden december 2010 t.o.m. mars 2012 har 423 personer, eller 4,2 procent, av de nyanlända fått arbete. Majoriteten av dessa har någon form av skattefinansierat arbete, skriver Statskontoret på sidan 34 i sin rapport. På samma sida fastslår myndigheten även att invandrarna, till skillnad från svenskar, fritt kan tacka nej till ett arbete och ändå få behålla sina bidrag.
"Enligt Arbetsförmedlingen finns det inget förordningsstöd för att tillämpa någon sanktion om nyanlända i etableringsreformen avvisar erbjudet arbete. Arbetsförmedlingen får varken avbryta etableringsplanen eller sätta ned etableringsersättningen. Myndigheten saknar uppgifter om i vilken utsträckning nyanlända avböjer erbjudande om arbete. Arbetsförmedlingen menar att sådana uppgifter inte registreras eftersom myndigheten ändå inte kan tillämpa någon sanktion."
Men trots att Arbetsförmedlingen inte för någon statistik tycks Statskontoret anse att det inte råder någon tvekan om att en hel del somalier, irakier och afghaner har lärt sig regelverket - och således helst tackar nej till att jobba.
"De ekonomiska incitamenten är inte tillräckligt tydliga för att påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Nyanlända kan neka erbjudet arbete utan att det medför några ekonomiska konsekvenser. Etableringslotsarna har, trots ersättningsmodellens betoning på resultat, inte bistått nyanlända med jobbfrämjande insatser i den utsträckning regeringen förväntat sig", skriver Statskontoret på sidan 9 i sin rapport.
Höga bidrag för invandrare
Ersättningen som utgår enligt etableringsreformen är betydligt högre än den ersättning som utgår enligt riksnormen för socialbidrag. En nyanländ ensamstående invandrarmamma med tre barn och en hyra på 5 700 kronor får enligt etableringsreformen 21 810 kronor i etableringsersättning, underhållsstöd, etableringstillägg, barnbidrag, flerbarnstillägg och bostadsbidrag.
Utöver detta erhåller invandraren en retroaktiv föräldrapenning under 480 dagar per barn. Grundersättningen ligger på 180 kronor per dag. Totalt har en nyanländ trebarnsmamma rätt till 259 200 kronor i retroaktiv föräldrapenning. Hon kan själv bestämma när och i vilken takt den ska betalas ut. Den retroaktiva föräldrapenningen beskattas, men om utbetalningarna görs under fyra års tid blir skattesatsen strax under 20 procent.
Invandraren i exemplet har dessutom rätt till ett skattefinansierat hemutrustningslån på 25 000 kronor, som lämnas till subventionerad ränta av CSN. Om SFI ingår i introduktionen har invandraren även rätt till 12 000 kronor i skattefri SFI-bonus, som betalas ut i en klumpsumma vid avklarad kurs.
Artikeln är uppdaterad och rättad. Vi tackar läsaren @Adm_Hornblower för synpunkter.
