Flygplanet flög i 500 km/h när det kraschade i bergsidan mellan Nordtoppen och Sydtoppen på berget. Kommissionen har dock inte kunnat ge svar på varför planet flög in i berget, främst eftersom den svarta lådan inte har hittats. Av hela planet har bara 11 750 kg hittats, vilket utgör 29 viktprocent av flygplanets aktuella tomvikt som var 40 422 kg. Kvar i området finns således ca 28 670 kg. Det framgår i kommissionens preleminära rapport.
Svenska Nationella Seismiska Nätet, Institutionen för geovetenskaper i Uppsala, har registrerat signaler med en seismisk energi motsvarande ett skalv på 0,01 på Richterskalan som med stor sannolikhet härrör från olyckan. Tiden för kollisionen kunde därmed bestämmas med stor noggrannhet till 14.57.29, bara några minuter efter planet senast hördes av via radio.
Fick instruktioner att skjunka till bergtoppens höjd
14.55 gav flygledaren i Kiruna det norska planet instruktioner om att sjunka ned till "flygnivå 70", bara några minuter innan planet kraschade i bergsväggen.
- Cleared towards overhead, descend Flight Level 70 initially, säger flygledningen, framkommer det i transkription av en ljudupptagning från flygledartornet.
Haverikommissionen har beräknat att flygnivå 70 motsvarar höjden på islagspunkten för haveriet, vilket insinuerar att flygplanet leddes in mot flygplatsen på en sådan höjd att det riskerade att slå i toppen av Kebnekaise, vilket den sedermera gjorde.
Av rapporten framgår också att det inte är flygledarens ansvar att ge höjdangivelser som är säkra mot uppstickande berg, master och liknande, utan bara mot andra flygplan. Av intervjuer som haverikommissionen har gjort med piloter inom det norska flygvapnet framgår dock att många av dem tror att det är flygledarna som ansvarar för detta.
Osäkert varningssystem
Det kraschade planet var utrustat med varningssystemet TAWS, som normalt ska ge piloten mycket tydliga varningar om han är på väg att flyga in i berg eller annan terräng. Kommissionen har därför flugit samma rutt som haveriplanet med TAWS påslaget för att kontrollera funktionen.
Av rapporten framgår att TAWS har två lägen, ett för taktisk flygning och ett för instrumentflygning. I instrumentläget fungerade varningssystemet i princip som avsett, men inte i taktiskt läge.
"Inga relevanta GCAS/TAWS-varningar observerades under någon del av referensflygbanan efter planén. Varning förekom först då islagspunkten passerades efter avbrytande av referensflygbanan och stigning över toppkammen", skriver haverikommissionen i sin rapport.
Sex radarstationer såg nedslagsplatsen
Den svenska civila flygtrafikledningstjänsten kunde inte följa planet i Kebnekaiseområdet, eftersom det flög på för låg höjd. Men flygningen har i sin helhet kunnat följas av de norska radarstationerna Njunis, Senja, Evenes, Kletkov, Bodö samt av en svensk militär radarstation vars position inte har angivits i haverikommissionens rapport.
På bilden nedan visas radarspåren från de olika stationerna. Försvarsmaktens spår är det svarta.
Kommissionen planerar att släppa en till rapport senare och kanske har svarta lådan töat fram vid det laget.
Artikeln har uppdaterats.
