Dokumentären bygger på Peter Schweizers bok med samma namn som kom ut förra året. Schweizer är författare, journalist och redaktör på Breitbart.
I filmen tar Schweizer upp flera exempel på hur paret Clinton använt sig av sin stiftelse "Clinton Foundation" för att låta sig köpas av utländska regeringar eller multinationella företag. De båda svenska börsnoterade bolagen Ericsson och Lundin Mining samt Postkodlotteriet anklagas för att vara indragna i härvan.
Den största transaktionen kommer från oljemagnaten Lukas Lundin som är styrelseordförande i svenska Lundin Mining. År 2007, när bolaget hotades av USA:s inblandning i konflikten i Kongo-Kinshasa, ska den svenske oligarken ha skänkt motsvarande drygt 850 miljoner kronor till Clinton Foundation. Donationen kom kort efter att Hillary inlett sin valkampanj inför presidentvalet 2008.
När Hillary Clinton drygt ett år senare tillträdde som USA:s utrikesminister bytte supermakten plötsligt fot i fråga om inbördeskriget i Kongo-Kinshasa, där Lundin Mining äger gruvan Tenke Fungurume.
År 2006 hade USA antagit en lag för att kunna ingripa mot "destabiliserande krafter" i landet och en av de drivande personerna bakom lagen var just Hillary Clinton. Men när hon tillträdde som utrikesminister valde hennes departement istället att inta en helt passiv inställning i regionen, vilket kraftigt gynnade Lundingruppens affärer i området. Omsvängningen förvånade Congo Research Group.
"Vad beror det på? Ingen övergripande strategi i Kongofrågan växte fram under de kommande sex månaderna", konstaterade aktivistgruppen besviket i början av 2010. Status quo, att USA inte skulle lägga sig i, uppges ha varit ett starkt önskemål från Lundin Mining som gjorde affärer med de lokala krigsherrar som stred mot regeringen och begick övergrepp mot lokalbefolkningen.
Men familjen Lundin är inte enda svenska aktör som betalat pengar till makarna Clinton i samband med viktiga utrikespolitiska beslut. När telekomjätten Ericsson i november 2011 hotades av USA-sanktioner efter att ha levererat stora mängder telefoni- och avlyssningsutrustning till Iran betalade Ericsson över fem miljoner kronor till Bill Clinton för att han skulle hålla tal under ett av företagets event.
Postkodlotteriet gav miljoner
Samtidigt skänkte svenska Postkodlotteriet stora summor pengar till Clinton Foundation, avslöjade Washington Times förra sommaren. För att kunna ta emot pengarna utan att bryta mot den svenska lotterilagen, som kräver att överskottet av lotterier går till svensk välgörenhet, registrerade Bill Clinton en svensk ”välgörenhetsstiftelse” i form av ett brevlådeföretag i Stockholm år 2010.
Brevlådebolaget, som saknar svensk verksamhet och har officiell adress på en advokatbyrå i Stockholm, gjorde det möjligt för makarna Clinton att kringgå de amerikanska antikorruptionsreglerna, som hade krävt att ersättningarna skulle etikprövas av amerikanska UD, skriver Washington Times. Totalt skänktes motsvarande 26 miljoner dollar av det statligt sanktionerade lotteriet, som fram till valet 2014 hade Sveriges nuvarande utrikesminister Margot Wallström (S) som en av sina styrelseledamöter.
Anledningen ska, enligt tidningen, ha varit att en grupp svenska politiker och näringslivstoppar ville påverka den amerikanska utrikespolitiken så att svenska företag inte drabbades av USA:s sanktioner. Förutom för Ericsson var Iran ett viktigt land även för Volvo och ABB.
"Svensk handel med Iran kunde obehindrat fortsätta", konstaterade Washington Times. Även boken och dokumentären "Clinton Cash" konstaterar att USA backade från kraven på utökade sanktioner, något som man menar berodde på att Clinton låtit sig mutas av Sverige.
Roger Magnergård, presschef på Svenska Postkodlotteriet, avfärdade förra året anklagelserna som "grundlösa" och "näst intill absurda" i en artikel i Dagens Industri.
Fler fall
I Clinton Cash tas fler exempel upp på hur Hillary Clinton tagit emot pengar som tycks ha påverkat hennes politiska ståndpunkter. Bland annat nämns att Bill Clinton tagit emot två miljoner dollar i donationer från den kanadensiska oljeindustrin och antyder att pengarna ändrat Hillarys inställning i frågan om den kontroversiella oljeledningen Keystone XL.
– Det handlar om pengarna, det handlar inte om att hon ändrat uppfattning eller ser annorlunda på frågan om global uppvärmning. Det handlar om att ta två miljoner dollar i kontanter och köpa utrikesministerns beslut, säger Peter Schweizer.
De konservativa tidningarna Breitbart och Washington Times är långt ifrån de enda som uppmärksammat oegentligheterna kring Clinton Foundation. Redan förra våren, när Clinton Cash kom ut, konstaterade den ansedda och mer vänsterorienterade tidningen New York Times att uppgifterna i boken är "mer oroande" än andra avslöjanden som avfärdats som "konservativ propaganda" samt att amerikanska mediegiganter som The Times, The Washington Post och Fox News står bakom innehållet i den.
