I sin dom konstaterar rätten att ett sökmotorföretag som gör det möjligt att söka på personers namn eller andra personuppgifter bedriver ”behandling av uppgifter” i den mening som avses i EU-direktivet, vilket ligger till grund för samma definition i den svenska personuppgiftslagen. EU-domstolen konstaterar att sökmotorns verksamhet skiljer sig från webbplatsutgivarnas behandling av uppgifter och har andra syften, varför de två aktörerna måste anses behandla personuppgifter självständigt och under eget ansvar.
EU:s generaladvokat hade tidigare gått på Googles linje i frågan, men domstolen gör nu en helt annan bedömning och kör över både sökmotorjätten och generaladvokaten trots att stora finansiella intressen står på spel.
"Den som driver en sökmotor är ansvarig för den behandling av uppgifter som görs av sökmotorn, eftersom det är denne som bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen", skriver EU-domstolen i sin dom.
Domstolen konstaterar vidare att "det skulle strida både mot bestämmelsens klara lydelse och dess syfte att utesluta sökmotorleverantörer från bestämmelsens tillämpningsområde med hänvisning till att denne inte utövar någon kontroll över de personuppgifter som publiceras på webbsidor tillhörande tredje man". Google kan därför inte skylla på att uppgifterna ursprungligen publicerades någon annanstans än hos Google.
"Dessutom spelar sökmotorleverantörernas verksamhet i denna del en avgörande roll vid den totala spridningen av nämnda uppgifter genom att göra dem tillgängliga för varje internetanvändare som gör en sökning på den berörda personens namn, däribland de internetanvändare som annars inte skulle ha hittat den webbsida på vilken uppgifterna publicerats", konstaterar domstolen vidare.
Sökmotorerna blir nu tvingade att svara på förfrågningar från privatpersoner om att ta bort viss information om dem i sina index, bland annat om personers politiska uppfattningar. Samtidigt arbetar EU på en ny dataskyddsförordning där ”rätten att glömmas bort” ska bli en central rättighet för EU-medborgare på nätet inom några år.
Googles lobbyister jobbar nu sida vid sida med globala liberaler för att att torpedera denna nya EU-lagstiftning, som man istället vill att ska utmynna i att sökmotorn återigen ska kunna publicera känsliga personuppgifter om icke-offentliga personer. Och i Sverige oroar sig vänsterliberala element för att det ska bli svårare att förstöra karriären för sina meningsmotståndare om möjligheten att smäda invandringskritiker på nätet begränsas. Uppgifter om politiska åsikter är nämligen att betrakta som "känsliga personuppgifter" enligt EU:s dataskyddsdirektiv.
"Ska den som kandiderar till vd-posten i ett börsnoterat bolag kunna radera främlingsfientliga kommentarer hon eller han gjort i en lokaltidning eller en blogg?", undrar den vänsterliberala tankesmedjan Fores vd Mattias Goldmann i ett upprört debattinlägg på SvD.se.
