FN-kommissionären Carla Del Ponte säger i en intervju i schweizisk TV att det finns starka konkreta misstankar om att rebellerna använt nervgasen sarin.
Våra utredare har varit i grannländer och intervjuat offer, läkare och fältsjukhus och enligt en rapport från förra veckan, vilken jag har läst, så finns det starka konkreta misstankar, men inte säkra bevis, på att saringas använts, sa Del Ponte.
Detta har använts av oppositionen, rebellerna, inte av regeringsstyrkor, poängterade hon.
Syriska rebeller fördriver kristna
Neokonservativ krigshetsade i Aftonbladet
Kriget i Syrien har pågått i något över två år och krävt tiotusentals dödsoffer. Al-Assads styre utmanas av oppositionens milisstyrkor som får stöd i form av militärt materiel, träning och underrättelser samt andra resurser från NATO och NATO-närstående arabländer. I veckan bombade USA:s främsta allierade, Israel, flera mål i Syrien med stridsflyg.
USA:s president Barack Obama har tidigare sagt att det vore en korsa en "röd linje" om al-Assad använde stridsgas i Syrien. Vita huset har ännu inte gjort något uttalande om huruvida stödet till rebellerna nu kommer att upphöra.
Fakta: Den syriska oppositionen
Oppositionen säger sig representera det syriska folket, men mer än hälften av rebellsoldaterna är utländska jihadister enligt oberoende rapporter. Bara från skandinavien tros ett hundratal radikala muslimer rest till Syrien för att strida med jihadisterna.
Den ledande organisationen inom oppositionen, Syrian National Council (SNC), finansierades från starten av amerikanska utrikesdepartementet och framstående företrädare har täta kontakter med amerikanska neokonservativa lobbygrupper och den kosmopolitiska Bilderberggruppen.
Fakta: Fraktionerna
Syrien ett geopolitiskt spel
Konflikten i Syrien har till stor del sin grund i religiösa och politiska motsättningar. Syrien styrs av Assad, som är alawit, en shiitisk grupp. Dock är 70 procent av Syriens befolkning sunniter, en konkurrerande inriktning inom islam. Det är bland dessa rebellerna har sitt främsta stöd.
I Syrien finns det också en stor kristen minoritet på 10 procent, som sällar sig till Assad för skydd mot de allt mer radikalt islamistiska rebellerna. Därtill finns det en kurdisk grupp som utgör kring 8 procent av befolkningen, som ser upproret som en möjlighet att skaffa sig utrymme för en kurdisk stat. Den Uppsala-boende Abdulbaset Sieda, som har varit ledare för Syriska nationella rådet och därmed hela oppositionen, är exilkurd.
Det shiitiska Iran, som utlovat militärt stöd om Syrien skulle bli invaderat av utländska makter, kan ses som allierade.
NATO, mestadels USA, Storbritannien och Turkiet, och deras arabiska allierade, med bland annat sunnitiska Saudiarabien och Qatar, stöttar rebellerna med militärt materiel, vapen och pengar.
Som en tredje part i spelet är terrororganisationen al-Qaida, som är extrema salafister, en sunnitisk rörelse, med stort stöd i bland annat Saudiarabien. al-Qaida ser shiiter som avfällingar och slåss på rebellernas sida. I andra delar av världen, till exempel Afghanistan och Mali, är de fiender till NATO.
Bedömare varnar för att NATO-stödet till rebellerna kan slå tillbaka.
