Det var under sensommaren 2009 som kvinnan inledde ett kärleksförhållande med den idag 30-årige iranske medborgaren, som söker asyl i Sverige. Kort därefter lät hon honom flytta in i hennes lägenhet. Det dröjde inte länge förrän hon fick stora problem med mannen, men lät honom ändå stanna kvar eftersom hon tyckte synd om honom och eftersom han var flykting.
Till slut blev emellertid situationen så ansträngd att kvinnan försökte kasta ut honom ur lägenheten. När han vägrade beslagtog hon hans nycklar.
Då började hon utsättas för grova och intensiva trakasserier av iraniern, som ansåg att hon hade kränkt hans heder. Han förföljde henne och kunde dagligen skicka 15 sms, ringa upp till 34 samtal och skicka flera mejl med ofredanden. När hon inte svarade började han uppsöka henne på hennes arbete.
Besökte Expos högkvarter
Under tiden kvinnan väjde sig som mest mot iranierns trakasserier och närmanden arbetade hon för fullt på Expo, där hon varit anställd sedan flera år tillbaka. En av hennes uppgifter på den vänsterextrema stiftelsen är att kontakta annonsnätverk och utöva påtryckningar för att förmå dem att blockera annonser på alternativa invandringskritiska nyhetssajter.
Det var också utanför Expos lokaler som 30-åringen började uppsöka kvinnan. Han kunde stå i timmar utanför kontoret och vänta på att hon skulle dyka upp. På det sättet blev fler medarbetare på stiftelsen inblandade i fallet.
Daniel Poohl, som är VD och chefredaktör på Expo, berättade i förhör att han pratat med iraniern medan denne stod och väntade utanför Expos högkvarter. Enligt Poohl hade 30-åringen sagt ungefär: Visst, ring till polisen, men då kommer min familj och jag visa för X hur mycket hon kränkt vår heder. Poohl uppfattade det som om mannen ville åka tillbaka till sitt hemland ett tag för att sedan komma tillbaka till Sverige och att han då ville ha någon som binder honom till Sverige.
Trots att Daniel Poohl insåg att iraniern utgjorde ett livsfarligt hot mot kvinnan valde han att inte berätta något för henne.
"Daniel uppfattade det som att det skulle kosta för X om hon ringde polisen. Daniel säger att han inte har berättat detta för X då han tycker att hon har tillräckligt mycket att tänka på gällande detta", står att läsa i förhörsprotokollet.
Även Expos David Lagerlöf återgav hur han flera gånger sett 30-åringen vänta utanför lokalen, och att den senare vid ett tillfälle förföljde kollegorna när de gick på lunch, trängde sig in på restaurangen och försökte sätta sig vid kvinnans bord.
Släppte in honom igen
Efter att ha fått ett vädjande samtal från gärningsmannens far beslutade sig kvinnan trots allt för att återigen låta iraniern besöka hennes lägenhet en gång i veckan för att duscha. Detta eftersom hon kände medlidande med honom.
Men efter några månader blev även det arrangemanget så olidligt att hon var tvungen att vägra släppa in honom igen. Då blev iranierns trakasserier ännu värre och till slut kontaktade hon polisen och lyckades få till ett besöksförbud våren 2011.
Besöksförbudet var dock inte mycket till hjälp istället blev hoten bara allt grövre. I en mängd nattliga telefonsamtal började mannen terrorisera kvinnan och hennes mor och dotter med olika typer av mordhot. Han fortsatte också att förfölja henne och besöka Expos lokaler.
I will break your mom
I ett av samtalen, som spelades in och användes som bevis under rättegången, försöker Expokvinnan förgäves förklara för mannen att: This is not Iran. In Sweden you are not supposed to annoy people like this. Iraniern svarar med att hota med att sätta en kniv i magen på henne och en man som han svartsjukt tror att hon har inlett ett förhållande med. Han passar också på att meddela att hon kommer att bli forced to leave Sweden with your family.
I ett nattligt samtal till kvinnans dotter sa iraniern att han att han skulle break your mom and break her house om hon inte ställde tillbaka hans saker i sitt förråd.
I den efterföljande rättegången bedömdes 30-åringens beteende vara hänsynslöst. Han dömdes därför till 2 månaders fängelse och 20 000 kronor i skadestånd för bland annat olaga hot och ofredande. Åklagarens yrkande på att mannen skulle utvisas ogillades dock av tingsrätten som hänvisade till att brottet inte var tillräckligt allvarligt och risken att mannen skulle återfalla i brottslighet inte tillräckligt stor.
