Kvinnan som är målsägande har uppgett att hon i oktober 2011 frivilligt gick hem till Arnault för att ha sex med honom. När hon skulle ge honom oralsex höll han dock fast hennes huvud, hävdar kvinnan, vilket enligt åklagaren utgjorde en våldtäkt.
Tre veckor efter det första tillfället gick kvinnan återigen frivilligt hem till Jean-Claude Arnault och sov hon över hos honom i hans säng. Då blev hon, hävdade åtminstone åklagaren, våldtagen en gång till.
En kort tid senare, i januari 2012, reste kvinnan till Paris och bodde flera nätter hos Arnault i hans lägenhet där.
Jean-Claude Arnault förnekar att han har hållit fast kvinnans huvud och det saknas helt bevisning för att han har gjort det. I svenska våldtäktsmål krävs dock inte samma bevis som i vanliga rättegångar, utan det räcker med att kvinnan beskriver händelsen detaljrikt och att hennes berättelse inte är motbevisad av den övriga utredningen i målet, så ska den anses så trovärdig att det kan läggas till grund för bedömningen av skuldfrågan. Genom den omvända bevisbördan anses de flesta åtal för våldtäkt styrkta bortom rimligt tvivel, trots att det i många fall helt saknas direkta bevis.
Den 1 oktober dömdes kulturprofilen av en enig tingsrätt till två års fängelse för våldtäkt. Enligt domen skulle han också betala och 115.000 kronor i skadestånd till kvinnan.
Domen överklagades till hovrätten, som idag hade sin sin tredje och sista förhandlingsdag i målet. Arnaults fru Katarina Frostenson, som är ledamot i Svenska akademien, var på plats som nytt vittne.
Kulturprofilen anmäldes för våldtäkt efter att Dagens Nyheter i samband med den feministiska metoo-kampanjen i november 2017 publicerade en artikel där 18 kvinnor uppgavs ha utsatts för övergrepp av den idag 72-årige fransmannen. En kvinna berättade exempelvis att Arnault hade vidrört hennes örsnibbar när han samtalade med henne i samband med en fest.
