Bakgrunden till denna vädjan om att regeringen ska skjuta till pengar är att allt färre människor vill betala för det innehåll som svenska dags- och kvällstidningar erbjuder. En av de tidningar som haft allra sämst utveckling de senaste åren är just Aftonbladet som tappat nästan två tredjedelar av sin upplaga på bara tio år.
2004 såldes nästan 450.000 Aftonbladet per dag, i augusti i år hade upplagan fallit till drygt 150.000. Detta trots att det är valår då efterfrågan på nyheter normalt sett är hög – som jämförelse hade Fria Tider under augusti sin bästa månad någonsin.
"Enligt tidningen Journalisten försvann nästan 400 journalisttjänster i Sverige förra året. 2014 har inte varit bättre – hundratals journalister har varslats", konstaterar Niclas Vent i sin artikel innan han vänder sig till Sveriges politiker och lägger skulden för tidningskrisen på dem:
"Inom kort kommer hela dagstidningar sannolikt att tvingas lägga ner. Begriper svenska politiker detta?", dundrar han.
Svenska journalistförbundet, som nyligen inledde en utrensning av politiskt obekväma journalister, har de senaste åren uppvaktat regeringen om införandet av ett särskilt "redaktionellt produktionsstöd" som de vill ska "baseras på mottagarens faktiska utgifter för redaktionell verksamhet".
De nya skattemiljarderna ska endast erbjudas vänsterliberala mediebolag som "ansluter sig till det självreglerande etiska systemet" samt är "bärare av demokratin", skriver förbundet i ett remissyttrande riktat till regeringen.
Ett nytt presstödssystem är tänkt att sjösättas från och med 2017, men det är ännu oklart exakt hur det systemet kommer att utformas. Mycket talar dock för att det nya presstödssystemet kommer vara mer politiskt styrt än det nuvarande och att tidningar som inte är vänsterliberala stängs ute från möjligheten att ansöka om bidrag.
